Krisen mellan USA och Iran – detta har hänt

avTT

Publicerad:
1 av 4 | Foto: AP/TT
Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei under ett möte med Qassem Soleimani 2015. Bilden har distribuerats av Ali Khameneis kansli.

Efter USA:s dödliga attack mot toppgeneralen Qassem Soleimani har krisen mellan Iran och USA växt – och spillt över på andra länder.

Här sammanfattas de senaste dagarnas händelseförlopp.

27 december 2019:I en raketattack mot en irakisk militärbas nära Kirkuk dödas en civilanställd amerikansk medborgare. Flera amerikaner och irakiska soldater skadas. USA lägger skulden på den Iranstödda shiamilisen Hizbollah-brigaderna.

29 december 2019:USA genomför flyganfall mot fem av Hizbollah-brigadernas baser i Irak och Syrien. Enligt Pentagon genomfördes anfallen som svar på upprepade angrepp som milisen utfört mot baser i Irak där styrkor från den USA-ledda koalitionen är placerade.

31 december 2019:En proteströrelse, ledd av en Iranstödd milis, försöker storma USA:s ambassad i Bagdad i protest mot de amerikanska flyganfallen. Vid ett tillfälle tar de sig in genom grindarna. Irakiska säkerhetsstyrkor hindrar inte demonstranterna från att ta sig in i högsäkerhetsområdet Gröna zonen, där ambassaden ligger.

3 januari 2020:Qassem Soleimani, chef över Irans revolutionsgardes specialstyrka Quds, dödas i en drönarattack på väg från flygplatsen i Bagdad. Attacken sker på order av USA:s president Donald Trump. Vid drönaranfallet dödas även den irakiske milischefen Abu Mahdi al-Muhandis, en av de högsta ledarna inom milisgruppen Hashed al-Shaabi, Folkets mobiliseringsstyrkor, och ledare för Hizbollah-brigaderna. Irans president Hassan Rohani utlovar hämnd.

4 januari 2020:Nato pausar temporärt arbetet med att utbilda irakiska säkerhetsstyrkor i Irak. Sveriges försvarsmakt, som har ett 70-tal personer i den multinationella insatsstyrkan, gör detsamma.

5 januari 2020:USA:s president Donald Trump hotar att slå ut 52 viktiga iranska mål, om Iran gör verklighet av sina hot om vedergällning (antalet 52 representerar de 52 amerikanska gisslan som togs av Iran mellan den 4 november 1979 och den 20 januari 1981 red. anm.). Iraks parlament antar en resolution med kravet att USA:s militär ska kastas ut ur landet. Iran meddelar att landet inte längre begränsar sin anrikning av uran och överger därmed i praktiken kärnteknikavtalet från 2015. USA lämnade avtalet 2018.

6 januari 2020:Generalen Qassem Soleimanis kvarlevor förs genom Teheran i en begravningsprocession. Hundratusentals människor manifesterar på Teherans gator. Demokraterna i representanthuset i USA:s kongress lägger fram ett förslag om att begränsa president Donald Trumps befogenheter att vidta nya militära åtgärder mot Iran.

7 januari 2020:Iran säger sig överväga 13 olika sätt att hämnas USA och Irans parlament terrorlistar amerikanska styrkor, anställda vid försvarshögkvarteret Pentagon och andra närstående organisationer. Tyskland drar tillbaka delar av sina styrkor ur Irak. Qassem Soleimani ska begravas i hemstaden Kerman i sydöstra Iran. Minst 35 personer omkommer och ännu fler skadas sedan panik utbrutit under ceremonin där hundratusentals deltar.

Källa: AFP, Reuters, med flera

Publicerad: