Rättssäkerheten hotas av besparingar i domstolarna

Politikerna har förstått att även åklagare och kriminalvården måste få mer pengar då polisen växer.

Men de glömde domstolarna.


Att satsningen på polisen har gett resultat i form av ökat antal ärenden som leder till åtal och rättegång borde leda till politisk glädje. Handlingskraft har visat sig ge resultat.

Men fullt så enkelt är det inte. På Finansdepartementet muttras det. Utvecklingen kostar nämligen pengar.

På andra sidan budgivningen – 5000 nya poliser! 10 000! – växer högarna på åklagarnas bord. Och häkten och fängelser är fulla. Nya platser behövs.

Det tog tid för regeringen att begripa detta. Men så småningom fick åklagarmyndigheten de pengar som begärdes. Och Kriminalvården har lovats extra satsningar.

 


Dessvärre har en ny flaskhals uppstått. Domstolarna. Tillströmningen av mål har ökat kraftigt de senaste åren och ligger i dag på en högre nivå än någonsin tidigare under 2000-talet.

Då domstolarnas arbetsbörda fortsatte att öka under fjolåret anställdes fler domare och handläggare.

Resultatet blev finansiellt underskott. Det är inte nödvändigtvis hela världen, men då domstolarna inte fick ökat anslag i budgeten för 2019 blev läget plötsligt kärvt.

Domstolsverket skickade ut ett besparingskrav på en halv procent till domstolarna och runt om i landet har tingsrätter och förvaltningsrätter börjar dra åt livremmen.
Konsekvenserna är väl synliga.

 

Foto: JONAS EKSTRÖMER / SCANPIX / SCANPIX SWEDEN
Anders Perklev, president över Svea hovrätt.


För ett par veckor sedan skickade Anders Perklev, president över Svea hovrätt, ett beskt mejl till alla anställda. Nya domare ska inte anställas. Och domare som har gått i pension ska inte hyras in för att fylla luckor.

Och Pia Johansson, lagman vid Hallands tingsrätt, gick nyligen ut i pressen och berättade att hennes domstol tvingades dra ner på huvudförhandlingar rörande bland annat vapenbrott och bedrägerier med 40 procent.

Jag var på plats i Eskilstuna tingsrätt då grundaren av Stå upp för Sverige-gruppen ställdes inför rätta. Domen har skjutits upp två gånger på grund av arbetsbelastning.

Mål läggs på hög. Handläggningstiderna blir längre. Ärenden som inte har förtur, det vill säga vardagsbrottsligheten, blir lidande.

Detta är allvarligt. Ju längre tid vittnen får vänta, desto sämre minns de. Trogen påverkas också viljan att vittna av alla långbänkar. Förtroenden för domstolarna riskerar att skadas.

 


Situationen är i någon mån Domstolsverkets fel. Myndighetens prognoser har inte tagit tillräcklig höjd för utvecklingen. Men i allt väsentligt bär regering och riksdag ansvaret.

I en kritisk rapport har Riksrevisionen förklarat det uppenbara: Polis, åklagare, kriminalvård och domstolar hänger i vissa bemärkelser ihop. De olika myndigheternas arbete påverkas av varandra.

För att inte målen ska fastna måste satsningar på de olika områdena ske samtidigt.

Vakna, politiker. Jag förstår att ni föredrar att mata väljarna med fler poliser än med något så osexigt som satsningar på domstolar. Men rättssäkerheten är på väg att kraftigt försämras.

avOisin Cantwell

ARTIKELN HANDLAR OM