Politisk strid om livstidsstraff

En politisk strid väntar om livstidsstraff för mord.

– Det här blir en test för riksdagen, säger Moderatledaren Ulf Kristersson.

Regeringen har lagt fram en proposition i riksdagen i syfte att fler morddomar ska leda till livstidsstraff än i dag.

Fyra partier, M, SD, KD och L, anser dock att lagförslaget behöver vara tydligare.

Moderaterna befarar att oklarheter kan leda till att domstolarna inte dömer ut livstidsstraff i den utsträckning som är tänkt. Partiet har därför föreslagit att det uttryckligen ska framgå att mord på närstående och mord i "inom ramen för organiserad brottslighet", ska vara skäl för livstids fängelse.

"Viktig test"

M, SD, KD och L har en majoritet i riksdagens justitieutskott för en sådan förändring. De vill nästa vecka göra ändringar direkt i regeringens lagtext, vilket är ovanligt. Vanligare är att man uppmanar regeringen att återkomma med ett förändrat förslag.

– Det är ett principiellt skifte vi ser nu – att riksdagen får ta en större del av det lagstiftningsansvar som normalt regeringen brukar ligga bakom, eftersom vi brukar ha regeringar som har stöd för sin politik, säger M-ledaren Ulf Kristersson.

– Så jag tycker att detta är en otroligt viktig test.

M får kritik

Justitieutskottets ordförande, socialdemokraten Fredrik Lundh Sammeli anser att oppositionens agerande är ansvarslöst och riskerar att försena hela processen.

– Vi talar ändå om det strängaste straffet och det allvarligaste brottet. Att tro att vi i utskottet på en kafferast ska göra något är ren och skär populism, säger han.

M, SD, KD och L har dock inte majoritet när hela riksdagen ska rösta senare i höst. Tillsammans har de 173 röster mot 174 för S, MP, V och C.

Därutöver finns två riksdagsledamöter som lämnat sina partier, Amineh Kakabaveh, tidigare V, och Emma Carlsson Löfdahl, tidigare L.

Osäkert läge

Det och möjligheten att alla riksdagsledamöter inte närvarar vid röstningen gör läget osäkert.

Bland oppositionen finns också hopp om att få med sig Centern (C) på sin linje.

– Historiskt har vi oftast haft rätt bred borgerlig samsyn. men jag tänker inte sia om detta, säger Ulf Kristersson.

– Varje parti får själv bestämma på vilken sida i rättspolitiken man vill vara.

Johan Pehrson, rättspolitisk talesperson för Liberalerna (L) tycker att det vore bra om C sluter upp bakom oppositionens linje.

Sprickan växer?

C och L har ingått det så kallade januariavtalet om samarbete med regeringspartierna S och MP. Där ingår en lång rad punkter, dock inte rättspolitiken.

Men även på rättsområdet kan sprickan nu växa mellan C och de forna Alliansvännerna.

C-ledaren Annie Lööf kritiserade i ett tal i torsdags M och KD för att inte ha "modet" att nå en överenskommelse med regeringen mot gängkriminaliteten.

– Överenskommelser som inte löser problemen är närmast cynism. Varför ska politiken enas om saker och ting som man vet inte kommer att lösa de problem vi har, svarar Kristersson.

Är skeptisk

C:s rättspolitiske talesperson Johan Hedin är skeptisk till att gå till väga så som M föreslår.

– Det viktiga är att alla vi riksdagspartier, förutom V, är för att vi skärper straffet för mord, och det är därför som regeringen levererar den här propositionen, säger han.

I sak tycker han att M har en poäng i det de vill lägga till, men tycker det vore allvarligt om lagskärpningens ikraftträdande skulle behöva skjutas fram.