Ex-ministrar pressas om Beirut-explosionen
Publicerad 2021-10-20
Flera libanesiska ex-ministrar är i fokus för utredningen av den enorma explosionen i Beiruts hamn förra året.
Nu gör de allt för att slippa förhör.
– Vi tänker inte låta dem spela bort det här, de har lekt med oss tillräckligt, säger Ibrahim Hoteit, talesperson för flera av familjerna som förlorade anhöriga vid händelsen.
Över ett år har gått sedan den förödande explosionen i Beiruts hamn, då minst 220 personer dödades, över 5 000 skadades och mer än 300 000 förlorade sina hem.
Men ännu har ingen ställts till svars.
Nu drar domaren och utredaren Tarek Bitar åt svångremmen för ett antal ex-ministrar i Libanon, som han vill utreda för vårdslöshet kopplat till explosionen.
En oberoende rapport från Human Rights Watch har redan gjort gällande att bland annat högt uppsatta politiker visste om att explosiva ämnen förvarades i hamnen och att ingen gjorde något för att hindra katastrofen.
En av de som pekas ut är förre premiärministern Hassan Diab, som lämnade landet bara dagar före det senaste inbokade förhöret med Bitar i september. Det var andra gången han smet undan.
Diab och hans regering avgick kort efter att explosionen ägde rum i augusti 2020, och agerade som interimsregering fram till i september i år då en ny regering bildades.
Undvikit förhör
Andra som är intressanta för domaren är den förre finansministern Ali Hassan Khalil och Youssef Fenianos, som varit minister för offentliga verksamheter. Dessutom vill domaren också förhöra Nouhad Machnouk, tidigare inrikesminister och Ghazi Zeiter, som haft samma jobb som Fenianos. Machnouk och Zeiter är i dagsläget parlamentsledamöter i Libanon.
Alla har kallats till förhör – och undvikit att närvara.
I stället har de lämnat in klagomål mot domaren Bitar, vilket lett till att utredningen gång på gång behövt pausas.
Ett sätt att förhala utredningen och slippa ta ansvar, menar kritiker. För parlamentsledamöterna inträder nämligen immunitet så snart parlamentet öppnat, vilket det gjorde den 19 oktober efter lång tids politisk turbulens.
Tvärtom – en önskan om en rättvis utredning, anser bland annat de shiamuslimska partierna Amal och Hizbollah, båda terrorstämplade av flera länder men också delar av den libanesiska regeringen.
Våldsam demonstration
Under förra veckan ordnade partierna, som några av de eftersökta ministrarna representerar, en demonstration mot Tarek Bitar utanför justitiedepartementet i Beirut.
Protesterna urartade i flera timmars våldsamheter, sju personer dödades och flera skadades. Hizbollah och Amal anklagade det kristna partiet och väpnade styrkan Lebanese Forces för att ha placerat ut krypskyttar som sköt mot demonstranterna.
– Hizbollah har alltid attackerats, säger 23-årige Ali Haidar, Amal-supporter som bor i Chiyah i Beirut, där våldsamheterna utbröt, till nyhetsbyrån AP.
Ledaren för Lebanese Forces, har på Twitter dementerat att styrkan attackerat demonstranter.
”Vill ha rättvisa”
För de hundratusentals som direkt eller indirekt drabbades av den förödande explosionen återstår fortfarande många frågor. Hur kunde nästan 3 000 ton ammoniumnitrat förvaras mitt i huvudstaden i flera år utan åtgärd, vem hade egentligen ansvaret?
Förhoppningen är att domaren Tarek Bitars utredning ska ge svar.
Även de anhöriga har flera gånger det senaste året demonstrerat utanför justitiedepartementet – mot att de misstänkta håller sig undan.
– Vi tänker inte låta dem spela bort det här, de har lekt med oss tillräckligt, sa Ibrahim Hoteit, talesperson för flera av familjerna som förlorade anhöriga vid explosionen, till tidningen The National i september.
– Vi vill att de inställer sig hos den utredande domaren. Vi vill ha fram sanningen, vi vill ha rättvisa.
Svårt krisdrabbat land
Libanon är i dagsläget ett land i svår kris, och orsakerna är flera. Röda Korset har tidigare uppgett att man efter explosionen hjälpt 250 000 människor med bland annat mat- och hygienkit, och att nära 10 000 personer har behövt ekonomiskt stöd. Dessutom raserades hundratals skolor, 20 vårdcentraler och sex sjukhus vid explosionen.
Utöver det genomgår landet en djup ekonomisk kris. Valutan har sjunkit mer än 90 procent i värde sedan 2019. Nyligen blev hela Libanon strömlöst eftersom två kraftanläggningar fick slut på bränsle, och staten inte hade råd att importera mer.
Den nytillträdda regeringen väntas nu återuppta förhandlingarna med Internationella valutafonden om ett ekonomiskt räddningspaket, rapporterar Reuters.
Men många libaneser pratar om att lämna landet för gott, eftersom problemen aldrig tycks ta slut:
– Det här landet är på väg mot stora problem och dess ledare gör ingen ansträngning för att lösa saker. De drar bara ner oss ännu djupare i krisen, säger 28-årige Elie till nyhetsbyrån AP.