Expert: Brottslighet oroar kvinnor – inte ”moralpoliser”
Publicerad 2018-06-10
En majoritet av kvinnorna som bor i socialt utsatta områden känner sig otrygga – dubbelt så många jämfört med kvinnor i övriga urbana miljöer.
Men det är inte ”moralpoliserna” som är deras stora problem.
– De oroar sig mycket mer för den synliga brottsligheten, säger Johanna Skinnari, projektledare på Brottsförebyggande rådet, Brå.
Hur många ”moralpoliserna” är vet ingen. Debatten är starkt polariserad och svaret beror på vilken ideologisk skyttegrav man själv befinner sig i.
Johanna Skinnari, utredare på Brå, ledde ett projekt på Brottsförebyggande rådet som granskade situationen i landets 61 socialt utsatta områden. Projektet mynnade ut i rapporten ”Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden”.
När den publicerades i mars konstaterade utredarna på Brå att situationen var ”exceptionell” (se faktaruta).
Men det är inte ”moralpoliserna” som är förortsbornas stora problem.
– Det är den synliga brottsligheten; gäng som bråkar, öppen narkotikaförsäljning och annat som främst oroar kvinnorna, säger Johanna Skinnari.
Känner sig otrygga
Över hälften av de 600 kvinnorna som intervjuades i rapporten säger att de känner sig otrygga.
Det är när nära dubbelt så många som i övriga urbana områden.
Men på frågan om sextrakasserier är ett problem i området där de bor svarar dock endast sex procent av de tillfrågade kvinnorna att det är ett stort problem.
– Den sociala kontrollen kan drabba vissa jättehårt. I förhållande till stenkastning, buskörning, narkotikaförsäljning framstår inte det som ett utbrett problem. Men det är nog stort för de som drabbas, enligt Skinnari.
I djupintervjuer har dock ett antal kvinnor berättat historier som liknar dem vi skildrar i det här reportaget.
Kvinnors beteende och klädsel kommenteras och informationen skickas vidare till deras föräldrar.
– Det är så vissa typer av patriarkala normer fungerar, vissa anser sig ha rätt att lägga sig i saker som kvinnors klädstil och beteende.
”Går att göra motstånd”
Men det går att bryta normerna. En ung kvinna har i intervjuer berättat hur släktingarna kontaktade hennes mamma och berättade att hon var lättklädd och att hon lekte med andra pojkar.
– ”Ni behöver inte engagera er, det är mitt barn”, svarade hennes mamma. Det går att göra motstånd. Men det kräver mycket av en förälder att stå upp och säga emot.
Hon vill inte kommentera Moderaternas förslag i sak, men säger:
– Vi har inte utifrån vår data varit inne på liknande förslag. Det handlar mycket om att kvinnorna utsätts av den egna gruppen och det är svårt att få dem att prata.
Om man vill komma till rätta med det här krävs nog helt andra åtgärder, menar hon.
– De som jobbar mot hedersvåld pratar mycket om att man måste jobba med värderingar. Och det ligger nära till hands om man ska motverka det här beteendet inom en grupp som kanske inte anser att de gör något fel eller där den drabbade inte uppfattar över att den utsätts för ett brott, säger Johanna Skinnari.