Franska protester fortsätter i mindre skala

TT TT-AFP

Publicerad 2018-12-23

Gula västarna på Paris paradgata Champs-Élysées på lördagen.

För sjätte helgen i rad har Gula västarna protesterat i Frankrike, men uppslutningen har minskat rejält jämfört med tidigare protester.

Omkring 38 600 personer deltog i demonstrationer runt om i landet under lördagen, enligt inrikesdepartementet. Det kan jämföras med de 66 000 som var ute på gatorna vid samma tidpunkt en vecka tidigare – och de närmare 300 000 som slöt upp under den första protesten den 17 november.

Totalt greps 220 personer under lördagen, varav 81 hölls kvar i arrest. I Paris lyckades en grupp demonstranter jaga i väg kravallpolis i närheten av paradgatan Champs-Élysées.

Efter att till en början ha visat sig kallsinnig inför demonstranternas krav har de fortsatta protesterna tvingat president Emmanuel Macron att gör vissa eftergifter.

"Sjukt land"

Hälsominister Agnès Buzyn anser att regeringen nu är i fas med Gula västarnas krav, och uppmanar till "en mer konstruktiv dialog".

– När Emmanuel Macron kom till makten fanns en känsla av en social fraktur, ett sjukt land. Och det är mycket smärtsamt att inse att vi inte har kunnat lugna ner situationen, tvärtom har det verbala och fysiska våldet blivit mer utbrett, säger hälsominister Agnès Buzyn till tidningen Le Journal du Dimanche.

Regeringens talesperson Benjamin Griveaux är vassare i tonen. På Twitter skriver han att feghet, rasism, antisemitism och kuppmentalitet gömmer sig bakom det våldsamma beteendet från de mest radikala demonstranterna.

Nära den fransk-spanska gränsen uppger två journalister som bevakade demonstrationerna för tv-kanalen France 2 att de attackerades av personer från Gula västarna.

Bredare missnöje

Antalet demonstranter har gradvis minskat sedan närmare 300 000 deltog under den första protesten den 17 november, som riktade udden mot planerade höjningar av bränsleskatten. Sedan dess har proteströrelsen kommit att handla om ett bredare missnöje med Macrons ledarstil och hans ekonomiska politik, som kritikerna anser gynnar de rika på de mindre bemedlades bekostnad.

Pressad av protesterna lovade presidenten nyligen att höja minimilönerna och slopa en planerad skattehöjning för pensionärer.

Även om demonstrationerna mattats av syns en påverkan på julhandeln. Enligt Agnès Pannier-Runacher, vid finansdepartementet, har handlare rapporterat en nedgång på cirka 25 procent i genomsnittlig omsättning jämfört med samma period förra året.

Följ ämnen i artikeln