Trögt och skeptiskt om EU:s asylpolitik

helskärm

Den akuta flyktingkrisen i EU krävde akuta åtgärder och en helt ny gemensam asylpolitik.

Så sades det i alla fall.

Två år senare har brådskan övergått i tröghet.

Gång på gång har EU-ledare och stats- och regeringschefer betonat vikten av att komma överens om nya gemensamma asylregler.

Lika mycket gång på gång har dock beslutsdatumet flyttats fram. Senast i december hette det att ledarna ska komma överens till sitt toppmöte i Bryssel i slutet av juni.

Men till enigheten är det fortfarande långt. I dagsläget finns inte mycket som tyder på att medlemsstaternas migrationsministrar ska kunna blåsa ut några kolossala mängder vit rök när de samlas till ett avgörande möte i Luxemburg den 4–5 juni.

"Stöter och blöter"

Framför allt råder oenighet kring förslaget om att ett obligatoriskt omfördelande till andra länder ska ske om något EU-land ställs inför ett stort asyltryck, liknande det som skedde i Grekland under sommaren och hösten 2015.

Svenska EU-parlamentsledamoten Cecilia Wikström (L), som är ansvarig för parlamentets behandling av frågan, för just nu diskussioner med ansvarig minister från EU:s nuvarande ordförandeland Bulgarien för att komma fram till någonting.

– Vi stöter och blöter det där fram- och baklänges och jag ska försöka få bort det värsta, säger Wikström i en pressträff med svenska journalister i Strasbourg, utan att vilja gå in på några detaljer.

Sju lagförslag

Omfördelningen ingår bland de totalt sju olika lagförslag som ingår i asylpaketet. Tanken är att allt ska tas samtidigt, vilket gör att inget är helt klart förrän allt är klart.

I många fall vill EU-parlamentet ha en öppnare asylpolitik än vad EU-kommissionen har föreslagit, vilket bäddar för ännu svårare förhandlingar när – och om – medlemsländerna väl kan enas om sin linje.

Fast även i parlamentet är oenigheten stor. När utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter (Libe) på onsdagen spikade sin syn på gemensamma normer för hur asylmottagandet ska gå till kom besk kritik från både höger och vänster.

"Helt mot sunt förnuft", fnös sannfinländske ledamoten Jussi Halla-aho i ett uttalande för den EU-skeptiskt konservativa partigruppen ECR.

"Inget jag kan ställa upp på", skrev i sin tur svenska Malin Björk (V).

Papperstiger?

Cecilia Wikström är för sin del klart skeptisk till att det går att hitta en kompromiss kring omfördelningssystemet som även kan accepteras av exempelvis Ungerns invandringskritiske premiärminister Viktor Orbán.

Och skulle något hittas som Orbán accepterar är det minst lika tveksamt om det i sin tur kan accepteras av EU-parlamentet.

– Visst, rådet (EU:s medlemsländer) kan få ihop någonting, men då blir det ännu en papperstiger som aldrig kommer att förändra verkligheten på marken. Och då kommer vi aldrig att gå med på det, varnar Wikström.