Gamla världsordningen fortsätter monteras ned
Historiskt möte mellan Castro och Obama
Bit för bit monterar USA ner sin mer än 50 år långa isolering av Kuba.
Därmed går ännu en av den gamla världsordningens grundpelare i graven.
Nu är det dags även för Kuba att visa att man är beredd att ta steget in i den nya världen.
Snart fyra månader har gått sedan president Obama och Kubas ledare Raul Castro strax före jul meddelade att de tänker återupprätta normala relationer med varandra. Något som Kuba länge önskat och som nu USA till slut gått med på.
Sedan dess har USA tagit ett antal steg i den riktningen. Det senaste är beskedet att man ska plocka bort Kuba från listan över stater som USA anser stödjer terrorism. Innan dess skrotade USA sanktionerna för tiotals rederier, handelsföretag och privatpersoner som varit svartlistade för sina kontakter med Kuba.
Det faktum att Obama är beredd att träffa Kubas president Raoul Castro på det panamerikanska toppmötet som inleds i Panama i dag är ytterligare ett tecken på USA:s goda vilja.
Visserligen skakade de kort hand på Nelson Mandelas begravning men då inskränkte sig konversationen till en mening, ”jag är Raoul Castro, Kubas president”. I Panama blir det i så fall första gången som de två träffas formellt och kan samtala med varandra.
Kämpade om världsherravälde
Ett historiskt möte i en historisk förändring av USA:s politik mot en av sina närmaste grannar.
När kommunistregimen under Fidel Castro i en revolution tog makten på Kuba 1959 svarade USA året därpå med att inleda en total bojkott. Inte blev det bättre när Kuba lierade sig med USA:s konkurrent om världsherraväldet, kommunistiska Sovjetunionen.
USA:s mål med att totalt isolera Kuba har hela tiden varit att få kommunistregimen på fall. När inte det hjälpt har man försökt andra tricks som lönnmord och invasioner.
Sovjetunionen föll men Kuba som bara ligger 13 mil från USA:s sydkust överlevde.
Med facit i hand så har USA:s politik gentemot Kuba varit en katastrof.
Istället för att fälla regimen har USA:s politik hjälpt bröderna Castro att sitta kvar. USA har skapat den yttre fiende som diktaturen behövt. Istället för att bli förbannade på revolutionens hjältar för alla fel och brister i samhället, har kubanerna skyllt allting på USA.
Klamra sig fast vid makten
Delar av kubanernas armod beror på handelsblockaden men annat är orsakat av regimens vilja att klamra sig kvar vid makten.
Bristen på frihet, frånvaron av pressfriheten. Kubanernas begränsade tillgång till internet. Människor som fängslas på grund av sina politiska åsikter. Bristen på mänskliga rättigheter.
Allt sånt blir förhoppningsvis svårare för regimen att upprätthålla om handel och turism ökar kraftigt liksom de allmänna kontakterna mellan USA och Kuba. Det är också Obama förhoppning.
– När något inte fungerat under 50 år så är det dags att pröva något nytt, sa Obama strax före avresan till toppmötet.
Tanken är att när kubanerna med egna ögon kan se välståndet i länder omkring dem så ska de inse att det är dags att skrota kommunismen och hitta en ny generation ledare.
Frågan är om det är vad Raul Castro och hans bror Fidel tänkt sig.
Kinesiskt järngrepp
Eller ser de framför sig att de ska lyckas med en kinesisk lösning? Att gradvis anpassa sig mer och mer till en kapitalistisk ekonomi men fortsätta att hålla ett järngrepp om den politiska makten.
I början av januari hade Kuba släppt ett 50-tal politiska fångar, en del av dealen med USA. Utöver det har mycket lite hänt.
Kuba försöker använda ökad frihet som ett förhandlingskort i det spel som fortfarande pågår för att lyfta handelsblockaden. Obama kan genomföra vissa lättnader men kongressen måste lyfta blockaden. Med en republikansk majoritet i kongressens båda kamrar är det inte självklart.
Chanserna skulle öka om kommunistregimen på eget bevåg erbjöd sina medborgare mer frihet. Ett sådant steg vore att införa press- och yttrandefrihet.