Underrättelsetjänstens larm: Spionaget mot Sverige ökar

”Vore tjänstefel av Ryssland att inte samla in information som kan användas vid ett anfall”

Publicerad 2017-02-25

Främmande makters underrättelseverksamhet i Sverige intensifieras – och den riktar in sig mot känsliga försvarsanläggningar.

Det konstaterar Militära underrättelsetjänsten, Must, i sin årsrapport.

Flera av spionerna har identifierats.

– Den här utvecklingen är en konsekvens av det försämrade säkerhetsläget i Östersjöregionen, säger strategiexperten Stefan Ring.

Gunnar Karlsson, chef för Must.

Under förra året har ett antal personer med kopplingar till underrättelsetjänster i främmande länder uppehållit sig vid militära anläggningar i Sverige.

Det skriver den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, i sin årsrapport för 2016. I flera fall har personerna identifierats.

– Det rör sig om personer som vi har kunnat identifiera och som kan knytas till främmande makts underrättelsetjänst, säger Jan Kinnander, ställföreträdande chef vid Musts säkerhetskontor, till Svenska Dagbladet.

”Kan låtsas vara turist”

I rapporten konstaterar underrättelsetjänsten att spionaget ökar i omfattning – och att de utländska agenterna blir alltmer riskbenägna.

Spionerna tar sig ofta in i landet genom att använda falska identiteter, enligt Must. Stefan Ring, militärstrategisk expert verksam vid Försvarshögskolan, säger till Aftonbladet att det är enkelt för dem att ta sig in i landet.

– Det är inga konstigheter. Det är bara att komma hit med ett falskt pass och låtsas vara turist eller affärsresenär. Vi har ingen möjlighet att hålla koll på alla utländska besökare, har man kommit in i landet kan man såklart också ägna sig åt illegal verksamhet.

Väl här kan underrättelseagenterna vara intresserade av att kartlägga flera olika samhällsfunktioner.

– Det är inte bara militär underrättelseinhämtning som det rör sig om. Det kan också handla om industrispionage eller kartläggning av vår infrastruktur, säger Stefan Ring.

Ryssland sannolikt ansvariga

Must-chefen Gunnar Karlsson pekade i december ut Ryssland som huvudansvarigt för merparten av de cyberangrepp som riktas mot Sverige. Säkerhetskontors-chefen Jan Kinnander vill dock för SvD inte uppge vilka nationaliteter som agenterna bakom det fysiska spionaget tillhör.

Men enligt Stefan Ring är det sannolikt att Ryssland är den dominerande aktören även här. Orsaken till det intensifierade underrättelsearbetet är framförallt det spända läget runt Östersjön.

– Utvecklingen i Östersjöregionen har försämrats och det leder till att sådan här verksamhet förstärks. Vi har hamnat i ett läge där Sverige närmar sig Nato och Nato visar ett intresse för svenskt territorium. I det perspektivet är det naturligt att Ryssland också visar intresse för samma territorium.

Ring menar att spionaget i sig inte är något som allmänheten bör oroa sig över.

– Att Ryssland bedriver underrättelseverksamhet betyder inte att man förbereder ett anfall mot Sverige, men det vore tjänstefel av den ryska militärorganisationen att inte skaffa sig den informationen som krävs om det skulle uppstå en politisk vilja att göra något militärt mot Sverige, säger han, och fortsätter:

– Det vi ska känna oss oroliga för är de dåliga relationerna mellan Sverige och Ryssland. Det är en mycket bekymmersam utveckling.

Läs Musts årsrapport
här