Mejla

Kerstin Weigl

800 kvinnor lever gömda – glöms bort av myndigheterna

PODD Gömda kvinnor – en serie av Kerstin Weigl

Publicerad:
Uppdaterad:

Nära åttahundra kvinnor i Sverige lever gömda. De flesta på flykt från en våldsam och hotfull ex-partner.

Flera blir röjda och måste fly igen.

Några hittas, några få dödas.

Ingen vet något om kvinnornas liv – och hur deras barn påverkas.

– Vi är helt osynliga, säger Louise, som varit gömd i nära tre år.

Foto: Illustrationer: Jenny Svenberg Bunnel

Under tio år har Kristina Edblom och jag fått många mejl från kvinnor om vår granskning av alla kvinnor som dödats av sin man eller ex-man under 2000-talet. “Jag kan bli nästa siffra i er statistik”, skriver de. 

Minst 24 av de nu 299 kvinnorna i granskningen hade kontakt med en kvinnojour vid tiden för mordet. Minst sju kvinnor levde gömda, men blev hittade och dödade.

Under flera månader har jag pratat med kvinnor som lever på hemlig ort med det som heter skyddad folkbokföring. De syns inte i myndigheters register. Deras post går till Skatteverket på den gamla hemorten.

De “finns inte”, men är ständigt rädda för att bli hittade.

Kvinnorna jag intervjuat för podden “Gömda kvinnor” berättar om en vardag där varje kontakt med myndigheter och vården är en risk. Brev och provsvar kan skickas till fel adress.

De har flyttat många mil från sin hemstad och måste hålla sin bakgrund hemlig. Även deras barn tvingas ljuga.

Måste stå på sig

Hotbilden är så allvarlig att samhället beviljat dem ett särskilt skydd. Men ansvaret att behålla skyddet ligger på kvinnorna själva. De måste stå på sig för att inte bli inskrivna i registret på vårdcentralen, att få pappersjournaler och handskrivna recept. De kan inte beställa något på nätet eller skaffa ett Icakort. De kan nekas stå i bostadskö eller gå med i en förening.

Det är Skatteverket som beslutar om skyddet. Cecilia Nilsson på Familjefridsjouren i Höganäs upplever att myndigheten allt oftare säger nej.

– Det är ingenting man ansöker om för skojs skull. Ändå ser vi att kvinnorna lite betraktas som drama queens, som att de skulle överdriva, säger hon.

Ingen samlad kunskap finns om kvinnorna, visar det sig när jag ringer runt till departement, myndigheter och organisationer. Ingen vet hur länge de behöver skyddet, hur många som röjs och varför.

”Inte rättssäkert”

Myndigheter måste rapportera till datainspektionen om personuppgifter kommit i fel händer. Men i statistiken syns inte hur många incidenter som gäller personer med skyddad folkbokföring.

– Det skulle vara jätteintressant med en nationell kartläggning av de här kvinnornas livsvillkor, vilka svårigheter de möter – och hur barnen påverkas, säger Kerstin Wanhatalo som arbetar med kvinnofridsfrågor på Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Hur kvinnorna bemöts varierar stort. Bara varannan kommun har rutiner för att hantera personer med skyddad folkbokföring.

Advokat Tove Sander, specialiserad på svåra familjerättsmål, säger att besluten beror på om de kvinnorna möter i kommuner och domstolar har kunskap.

– Det är inte rättssäkert. Och det är barn som är beroende av de här besluten.

De gömda kvinnorna kan aldrig framträda, men vill berätta vad det innebär att tvingas bryta upp och börja om som någon annan.

Kvinnan som i podden heter Louise, säger:

– Brott där män mördar sina kvinnor väcker empati och ilska i samhället. Samtidigt lever vi som försöker skydda oss så utsatta och bortglömda. Tills man blir en notis och blivit mördad, då blir det plötsligt ”åh varför hjälpte vi inte den här kvinnan?” 

Jag frågar henne: Vad hoppas du intervjun kan leda till?

– Utan att ha jättestora förhoppningar vill jag ju att den här bortglömda gruppen som är så utsatt, att vi ska få ett erkännande i samhället kanske.

Lyssna på podden här:

PODD Gömda kvinnor – en serie av Kerstin Weigl
 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen

avKerstin Weigl

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM

Podd

AB Voice