Man erkänner hot mot tingsrätter

TT

Publicerad 2019-09-18

En man har erkänt hot mot bland annat Uppsala tingsrätt. Arkivbild från dagen då rätten utrymdes.

Flera tingsrätter i Sverige hotades i slutet av augusti.

Nu har en man i 35-årsåldern erkänt att han ligger bakom mejlen som bland annat ledde till att en stor del av Uppsalas innerstad spärrades av.

Mannen misstänks för hot mot tjänsteman, olaga hot och falskt larm. Han erkände "utan omsvep" under det inledande förhöret, säger åklagare Ola Björstrand som leder förundersökningen. Åklagaren bedömer att bevisläget är mycket gott.

– Personen erkände och kunde i förhör berätta om omständigheter som gör att erkännandet vinner stöd av utredningen, till och med starkt stöd. Med andra ord har han berättat om sådana omständigheter och detaljer som vi kunde se på annat sätt, säger Björstrand till TT.

"Ledde till stort obehag"

Merparten av mejlen skickades den 28 augusti men lästes vid olika tidpunkter. Minst ett tiotal tingsrätter och andra institutioner hotades, däribland tingsrätterna i Uppsala, Linköping och Falun. Åklagaren vill dock inte berätta exakt hur många eller vilka de övriga institutionerna är eftersom det enligt honom "tangerar säkerhetsfrågor".

Bombhotet mot Uppsala tingsrätt den 29 augusti orsakade störst uppståndelse. Rättens byggnad och grannbyggnader evakuerades och en stor del av innerstaden spärrades av.

– Förstås ledde det till stort obehag och rädsla hos ett stort antal personer. I Uppsala fick tingsrätten utrymma och ställa in rättegångar. Det vidtogs säkerligen massvis med andra skyddsåtgärder, men jag har inte helhetsbilden klar för mig, säger han.

Mannen tvångsvårdas

Ola Björstrand säger att det är omöjligt att svara på hur mycket hotmejlen kostade samhället, men konstaterar att det rör sig om stora kostnader.

– Det måste man konstatera, framför allt för de mottagande myndigheter, men även för polisen. Det var ett antal poliser som fick rycka ut med alla de konsekvenser som det medför.

Den misstänkte mannen tvångsvårdas sedan tidigare på en rättspsykiatrisk klinik där han skickade hotmejlen. Björstrand vill inte kommentera huruvida det är rimligt att personen har tillgång till internet.

– Jag kan ha en åsikt, det kan såklart alla, men som förundersökningsledare väljer jag att inte svara på den frågan. Det är en fråga för sjukvården, säger han.