Milda vindar ger oss mesig vinter

Johanna Cederblad/TT

Uppdaterad 2020-05-18 | Publicerad 2020-01-15

Blommande körsbärsträd och fåglar med parningslust redan i januari – vad är det för vinter vi har? Visst är den mild, men inte riktigt så ovanlig som vi tror, enligt SMHI:s expert.

Runtom i Europa häpnar folk över alla plusgraderna. Här hemma blommar redan vintergäck och pollenspridare som al och hassel, och varken vantar eller skridskor kommer till nytta. Många undrar nog vad som händer.

– Väderläget nu domineras av sydvästvindar, som för med sig mild Atlantluft till Skandinavien. Det blir milda temperaturer och fukt. Det gör att högtrycken har svårt att etablera sig, förklarar Erik Engström, klimatolog på SMHI.

Högtrycken, som kan ge kallare väder, kämpar och kämpar, men är hopplöst förlorade mot de milda sydvästliga vindarna. De överlever bara någon dag eller två.

– Vi har haft korta perioder av kallare väder, men de sydvästliga vindarna trycker på.

Samspel i vinden

Men sydvästvinden samspelar också med andra strömningar och fenomen.

I Norge slogs till exempel värmerekord med 18,6 grader i Åndalsnes på nyårsdagen. Där fick sydvästvindarna hjälp av fönvinden, som innebär att luften värms upp då den går nedför bergen, förklarar han.

Jetströmmarna, som slingrar och vindlar sig runt polerna, har betydelse för hur långt upp i norr sydvästvinden kan segra över högtrycken, förklarar han. Ovanför ligger den kalla arktiska luften, och nedanför kan sydvästvinden regera.

Trots allt är väderläget med varm vind från Atlanten ganska normalt.

– Vi bor i sydvästvindsbältet.

Ser man tillbaka på vintrarna från 1901 och framåt så är årets vinter inte den varmaste. Erik Engström och hans kollegor har tittat på Stockholm och Härnösand under perioden 1 december till 13 januari, den första halvan av vintern som vi nu upplevt som så varm.

– Detta är den fjärde mildaste vintern i Stockholm. 1929/1930 var varm, liksom vintrarna 1972/1973 och 2006/2007.

I Härnösand är detta den femte mildaste vintern under samma tid. Där var även vintern 1932/1933 varmare, berättar han.

– Mannaminnet är kort.

Men många undrar nog om fjösvintern har samband med den globala uppvärmningen. Klimatförändringen bidrar, men det går dock inte att säga för en enskild vinter att den är orsakad enbart av klimatförändringen, enligt Erik Engström.

Nya normala

– Men vi har en klimatindikator för vintertemperaturer för hela Sverige från 1860. Vi ser en slående förändring sedan 90-talet, jämfört med perioden 1961–1990. De kalla vintrarna blir allt ovanligare.

De varma extremerna blir vanligare och de kalla ovanligare, förklarar han, och då medeltemperaturerna stiger så kommer de kalla vintrarna att bli allt färre. Snögränserna flyttas norrut, och där det på många håll förr var flera minusgrader råder nu plusgrader, eller runt nollan.

TT: Är detta det nya normala?

– Ja, det kan vara en föraning om framtiden. Utvecklingen fortsätter. Vi får varmare vintrar och mer nederbörd i form av regn. Därför är det viktigt att vi gör så mycket vi kan för att bromsa uppvärmningen, säger Erik Engström.

Följ ämnen i artikeln