Oro över inblandning av Kinamilitär i Hongkong

avTT

1 av 4 | Foto: Lo Kwanho/AP/TT
Under protesterna i Hongkong, som resulterat i allt våldsammare sammandrabbningar mellan demonstranter och polis, har polisen vid flera tillfällen använt tårgas. Som här, den 21 juli.

Inte troligt, men långt ifrån omöjligt. Kina skulle kunna sätta in sin armé mot dem som protesterar i Hongkong. Men då ska våldsamheterna först eskalera, enligt Kinakännare.

I helgen väntas – liksom tidigare helger – protester längs de höghusprydda gatorna i Hongkong. Demonstranterna krävde från början att ett lagförslag om att misstänkta brottslingar ska kunna lämnas ut till Fastlandskina stoppades. Protesterna, som blivit allt mer våldsamma, fick som resultat att lagförslaget lades på hyllan.

Nu har demonstranterna höjt sina krav. De vill att en översyn ska göras av motsvarigheten till grundlagarna för den självstyrande, kinesiska regionen. Invånarna har under senare år sett det relativt fria Hongkong knytas allt närmare det slutna kommuniststyret på fastlandet – och det gör att de slår bakut.

Angrep Kinakontor

Det som sker i Hongkong är långt ifrån populärt i Peking. Droppen kom när demonstranterna gav sig på det lokala högkvarteret för Fastlandskina och bland annat målade över Kinas statsvapen. Det var första gången som demonstranterna attackerade en byggnad med så nära koppling till Peking.

Representanter från Kina påminde då om vad som står inskrivet i Hongkongs lag: Att den kinesiska armén, Folkets befrielsearmé (PLA), får ingripa i regionen, om det skulle bli nödvändigt.

Peking sägs ha åtminstone 6 000 man stationerade i Hongkong. De senaste dagarna har polariseringen ökat ytterligare, sedan den kinesiska överbefälhavaren i Hongkong – i ett ovanligt uttalande – varnade för att PLA är fast beslutet att skydda säkerhet och stabilitet i regionen. I samband med uttalandet släppte Kina en propagandavideo där PLA:s förmågor visas upp.

Under torsdagen rapporterade Bloomberg att amerikanska myndigheter noterat en samling av kinesiska militärstyrkor vid Hongkongs gräns.

Måste be om hjälp

Men för att armén faktiskt ska kallas in krävs att protesterna når nya nivåer, menar Asienkännaren Niklas Svanström, som inte bedömer det som särskilt troligt.

– Men eventuellt, om demonstrationerna får en sådan omfattning att polisen inte ser sig kapabla att kontrollera situationen eller om de skulle få en större spridning där delar av polisen sympatiserar med demonstranterna, säger han.

PLA:s hjälp måste efterfrågas av Hongkongs regering, något som aldrig tidigare hänt. Initiativet kan inte komma från andra hållet och Peking har också uttryckt sitt fortsatta stöd för Hongkongs regering och polisen.

En militär inblandning skulle inte bara riskera att få svåra konsekvenser för regionens roll som ett stabilt ekonomiskt centrum. Det skulle också få geopolitiska konsekvenser för Kina.

"Försiktiga"

I januari är det val i Taiwan, som Peking hävdar är en utbrytarrepublik. Kina hoppas på ett maktskifte i ögruppen, som åter skulle sätta det mer Pekingvänliga partiet Kuomintang vid makten. Kuomintang förlorade valet 2016 och sedan dess har relationerna mellan Kina och Taiwan surnat allt mer.

– Skulle PLA ingripa i Hongkong, antingen på begäran eller på eget initiativ, så skulle det stärka den anti-kinesiska oppositionen i Taiwan, säger Swanström.

Det gör Peking mer försiktigt, säger han.

– Men blir det en situation som är ohållbar för regeringen i Peking, då tror jag att man agerar ändå. Den allmänna stabiliteten är viktig – man vill definitivt inte att det här ska sprida sig över till den kinesiska sidan och storstaden Guangzhou.

I ett gravt censurerat medielandskap får förstås fastlandskineserna helt annan information om det som sker i Hongkong.

– Men det finns informationskanaler som går över dit. Skulle man börja attackera studenter i Hongkong, ja, det är inte okomplicerat i Guangzhou. Där skulle det antagligen finnas sympati för studenterna.

ARTIKELN HANDLAR OM

Hongkong

Kina