De stora kriserna gör Birgitte Bonnesen intressant

Uppdaterad 2017-07-27 | Publicerad 2017-07-13

En lovsång till bankväsendet?
Det finns i Sveriges radios historia intressantare sommarpratare än Birgitte Bonnesen, Swedbanks vd. Men också tristare. 

Birgitte Bonnesen.

Jag fick ont i magen av läsa att dagens sommarvärd är bankdirektör. Näringslivshöjdarna är regel de tristaste berättarna: Långa litanior om ångern över att de försakade barnen under uppväxten och att de först då det är för sent inser vad livet egentligen går ut. 
Och inget blev bättre av att Bonnesen kommer från Danmark, ett land vars språk för mig är obetydligt mindre obegripligt än kinesiska.
Det visar sig dock att hon pratar en intressant form av skandinaviska som i allt väsentligt är svenska. Det visar sig också att hon är fullt uthärdlig att lyssna på.
Men så tenderar också fördomar att vara just fördomar.
Som ung besökte hon Sverige några gånger och gick på rockkonsert. Ölen var dyr och kanelbullarna goda. Och 1987 fick hon ett intressant bankjobb i Stockholm och flyttade för gott. 

Livet räcker till

Som ensamstående mor var det inte alltid helt lätt att få ihop saker och ting, men Bonessen var ambitiös, hämtade på dagis, jobbade kvällar och hade en förstående chef. Karriären tuffade framåt och uppåt.
Försök inte, påpekar vår berättare, göra allting på en gång. Livet är tillräckligt långt för att hinna med både barn och karriär. Ett klokt råd. 
Tålamod är en förutsättning för att stå ut med de passager i berättelsen där Bonessen med en övertygelse som skulle göra en väckelsepredikant avundsjuk mässar om bankernas oerhörda betydelse för samhället och att vinsterna må se höga ut, men aktieägarna måste ju hållas på gott humör. 
Det går att bli kommunist för mindre.

Intressant om kriser

Intressantare är då Bonnesen pratar om de två stora kriser hon har upplevt i sin bransch. Finanskrashen i början på 90-talet och den amerikanska banken Lehman Brothers konkurs 2008. 
Osannolika förluster, hundratusentals förlorade jobb runt om i världen, nationer som vacklade men reste sig. 
Jag tror att vi gör oss själva och hela världen en tjänst om vi håller oss till det vi är bra på. Birgitte Bonnesen har hittat sin grej. Gott så.