Grekiskt ja till Nordmakedonien

1 av 3 | Foto: Michael Varaklas/AP/TT
Det grekiska parlamentet inför omröstningen.

avTT

NYHETER

Det grekiska parlamentet har med små marginaler röstat ja till att Makedonien tar namnet Nordmakedonien.

Omröstningen sätter punkt för ett storpolitiskt namnbråk som pågått i nästan 30 år.

Efter ett parlamentssammanträde på sammanlagt 38 timmar – det längsta i Greklands historia – röstade ledamöterna ja till avtalet med 153 röster mot 146. Premiärminister Alexis Tsipras och hans parti Syriza fick stöd från flera oberoende ledamöter.

En historisk dag, skriver både Tsipras och hans makedonske motsvarighet Zoran Zaev i Twitterinlägg.

"I dag vänder vi blad för Balkanländerna. Nationalismens hat, bråk och konflikt kommer att ersättas av vänskap, fred och samarbete", skriver Tsipras.

”Lyckats med omöjlighet”

Beslutet i Aten välkomnas av både EU och Nato.

"De hade fantasi, de tog risker, de var redo att offra sina egna intressen för något större. Zoran, Alexis – bra gjort! Ni har lyckats med det omöjliga", skriver EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk på Twitter.

Grekland har hittills stått i vägen för ett makedonskt medlemskap i bägge sammanhang, med anledning av namndispyten. Att ländernas ledare lyckats lösa frågan är goda nyheter för hela regionens framtid, säger Sveriges utrikesminister Margot Wallström i en skriftlig kommentar till TT:

"Det är ett avgörande steg för Makedoniens EU-närmande och bidrar till stabilitet, demokrati och välstånd i EU:s närområde."

En hel del kan dock återstå innan ett eventuellt EU-medlemskap blir verklighet. EU-ledare har tidigare talat om att nästa utvidgning knappast kommer att ske förrän tidigast år 2025.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg skriver på Twitter att han "ser fram emot att den framtida Republiken Nordmakedonien blir medlem" i försvarsalliansen.

Ja från Makedonien

Makedonien är också ett geografiskt område i norra Grekland och för många greker syftar namnet på Alexander den Stores historiska, grekiska kungadöme ett par hundra år före Kristus.

När landet som i dag heter Makedonien blev självständigt från Jugoslavien 1991 vägrade Grekland att erkänna det med hänvisning till att namnet tillhör det grekiska kulturarvet.

Bråket har pågått sedan dess. Ett av Makedoniens främsta utrikespolitiska mål är medlemskap i EU och försvarsalliansen Nato, vilket EU- och Natomedlemmen Grekland satt stopp för. Efter många FN-ledda samtalsrundor enades dock länderna förra året om att begrava stridsyxan. Det följdes av långa diskussioner om vad Makedonien ska heta i stället, varpå valet föll på Nordmakedonien.

Det makedonska parlamentet i Skopje röstade ja till avtalet den 11 januari. Men ett godkännande har varit långt ifrån självklart i något av länderna, med ett stort nationalistiskt präglat motstånd i respektive parlament.

Protester i Aten

I Grekland har vissa oroats över att Makedonien/Nordmakedonien gör anspråk på landområden i norra Grekland, vilket viftades bort av den grekiske utrikesministern Nikos Kotzias under en parlamentsdebatt på torsdagen:

– Är ni rädda för en stat som inte ens har två procent av vår militära kapacitet eller ens sex procent av vår ekonomi?

Debatten pågick längre än alla tidigare sammanträden i för Grekland avgörande frågor, som till exempel de som hållits om internationella räddningspaket för landets ekonomi.

Under torsdagskvällen använde polis tårgas för att skingra folkmassan sedan flera tusen personer samlats utanför parlamentet i Aten för att demonstrera mot avtalet med Makedonien. "Förrädare", ropade en del, adresserat till parlamentsledamöterna som diskuterade överenskommelsen.

– De flesta greker vill inte ha det här avtalet, men politikerna förråder oss, sade Zografos Stathakopoulos, en av demonstranterna.

ARTIKELN HANDLAR OM