De var nära att förlora sitt barn vid gränsövergången

Nu har Peter, 25, Angie, 19, och deras lille son fått skydd på härbärge för migranter

Publicerad 2024-03-05

EL PASO, TEXAS. Karina Breceda visar oss runt i härbärget som hon drivit sedan i november. De kala cementgolven är täckta av kartonger med flingor och staplar med dryck.

Hon tar emot gravida kvinnor och deras familjer.

– För mig spelar det ingen roll om Biden blir omvald eller Trump kommer tillbaka, säger hon. De för samma omänskliga politik mot migranter.

Vi råkar intervjua henne samma dag som president Biden och ex-president Trump besöker olika delar av muren i Texas för att locka väljare som vill få stopp på den okontrollerade invandringen.

– Inget annat än politisk teater, konstaterar Karina Breceda hånfullt. De försöker bara elda på sina respektive anhängare. Jag ser ingen verklig skillnad mellan dem.

Följderna av Trumps politik att låta asylsökande vänta i Mexiko fick henne att ta de första stegen mot att starta ett härbärge.

– Jag såg så mycket mänskligt lidande som jag inte trodde existerade i det välbärgade USA.

”Istället för att bygga mer mur borde vi lösa den sociala situationen”, säger Karina Breceda.

Sedan drygt ett år driver hon ett stort härbärge i Ciudad Juarez, El Pasos grannstad på andra sidan gränsen och ett mindre i El Paso som ligger precis vid en av gränsbroarna.

”De blir desperata”

På härbärget i Mexiko bor familjer med nyfödda barn som via en app försöker få en avtalad tid för att söka asyl och därmed slippa ta den farliga vägen över gränsfloden Rio Grande.

– Många har väntat i åtta månader utan att få en tid, berättar hon. Till slut blir de desperata och försöker den farliga vägen.

Två som gjort det är Peter, 25 och Angie, 19 från Venezuela. Deras son föddes för tre veckor sedan när de försökte ta sig in över gränsen.

Gränsvakterna trodde inte på Angie när hon sa att hon fått värkar och vägrade först släppa in henne. Först när hon var nära att dö fick hon komma in och kördes akut till sjukhus där hon födde med kejsarsnitt. Hon var nära att förlora sitt barn.

Peter håller ömt sonen Juan Jose i sin famn, inlindad i en tunn filt. Den knappt månadsgamla babyn tittar sömndrucket upp mot oss.

– Det tog oss tre och en halv månad att ta sig från Colombia, dit vi först flydde, till den amerikanska gränsen, berättar Peter. Jag var tvungen att hitta tillfälliga jobb i många städer dit vi kom för att samla ihop pengar till nästa resetapp.

Trots att hustrun var höggravid gick de långa sträckor till fots eller tjuvåkte på tågtak. De vandrade genom det ökänt farliga Darien-gapet i Panama där de blev rånade.

Nu har de fått skydd på Karinas härbärge Casa Mares. Familjen bor i ett mörkt, fönsterlöst rum som nästan helt upptas av en stor dubbelsäng. De har nästan inga ägodelar.

Gravida har ingen rätt till vård

De hoppas få stanna i USA men vet inte hur det kommer att gå.

– Vi kan bara hoppas, säger Angie och rycker på de tunna axlarna.

I ett annat rum sitter Margie, 35, från Colombia. Hon är höggravid och deprimerad. Gränspolisen arresterade hennes man när de tog sig över muren. Sannolikt kommer han att deporteras.

– Jag försöker få en flyktingadvokat att ta sig an fallet och försöka få maken frisläppt, säger Karina Breceda samtidigt som hon försöker trösta Margie som ska föda om fyra veckor.

Härbärget på El Paso-sidan är inte stort. 

– Egentligen har jag bara plats för åtta personer. Men jag har haft så många som 35–40 boende här samtidigt när flyktingströmmen var som mest intensiv. Men det är ohållbart i längden.

”Vi prioriterar gravida kvinnor eller kvinnor med små barn som är mest utsatta”, säger Karina Breceda.

Allting finansieras med privata donationer.

– Jag vill inte blanda in staten, säger Karina. Jag vill inte att någon ska kunna klaga över att deras skattepengar går till oss.

Gravida kvinnor som kommer hit som flyktingar har ingen rätt till vård i USA. De statliga sjukhusen tar in dem enbart om de behöver akut vård.

– Jag åker ofta med kvinnorna till akuten och de nekas vård för att de inte bedömer det som livshotande.

Rullar ut sovsäckarna

Jag frågar varför någon gravid försöker göra den farliga resan över muren. Peter och Angie säger att situationen i hemlandet blev ohållbar när Colombia ville skicka tillbaka dem till Venezuela.

Men det faktum att barnen som föds här blir amerikanska medborgare är också en faktor. Många tror att det ska hjälpa dem att få stanna.

– Tidigare var det så, bekräftar Karina Breceda. Men det är inte längre en självklarhet.

Kyrkor och andra organisationer driver ett stort antal härbärgen i El Paso och avlastar därmed de federala och delstatliga myndigheterna.

Härbärget Sacred Heart brukar tipsa Karina om när det kommer kvinnor till dem som är gravida. Det är ett betydligt större härbärge som också ligger väldigt nära gränsen.

Vi kommer dit sent på eftermiddagen när en rad flyktingar samlats utanför i väntan på att härbärget ska öppna för middag. Några har rullat ut sovsäckar i en husnisch på andra sidan gatan.

Roberto, 25, är en av dem som väntar. Han kom över gränsen redan i december men har stannat kvar i El Paso för att försöka spara ihop pengar innan han reser till en släkting i Nashville.

– Jag vill inte ligga honom till last, förklarar Roberto som brukar få tillfälliga påhugg på olika byggarbetsplatser trots att det egentligen är illegalt för honom att arbeta.

”Gick genom tre lager taggtråd”

Lönen är låg men så länge han kan äta och sova på härbärget kan han ändå spara en del pengar.

Han har fått tid för en asylintervju 2028. En indikation på hur långa väntetiderna för asylprövning kan vara.

– På den tiden hinner jag jobba mycket även om jag till slut inte får stanna, säger han och ler brett. Han är full av självförtroende och säker på att han på något sätt ska kunna hålla sig kvar i USA.

– Jag tycker jag har mycket att bidra med.

Roberto är väldigt ärlig med varför han kom till USA från Colombia.

– Jag såg på tv hur amerikanerna omger sig med så många fina och dyra saker. En levnadsstandard som jag också vill ha. Därför bestämde jag mig för att ta mig över gränsen.

Men det var en smärtsam upplevelse. Roberto tar upp sin vänsterhand ur fickan på den svarta täckjackan och visar på en massa små ärr som löper över hela handen.

– Jag gick genom tre lager av taggtråd, berättar han. Såren var väldigt svårläkta.

Tillbaka på kvinnohärbärget berättar Karina Breceda att hon fruktar att det hon gör snart kan bli brottsligt. För några veckor sedan antogs en lag i Texas, SB4, där frivilligorganisationer kan ställas till svars om de ger hjälp till migranter.

Ännu har Karinas härbärge inte fått polisbesök.

Kan betraktas som en brottsling

Annunciation House, ett av El Pasos äldsta härbärgen, anklagas av delstaten för att bidra till den ökade invandringen eftersom de ger flyktingar tak över huvudet och ett mål mat. De som driver härbärget kan dömas till långa fängelsestraff för medhjälp till människosmuggling.

Än så länge har Karinas härbärge inte fått några besök av polisen men hon fruktar att även hon i framtiden kan bli betraktad som en brottsling.

– En sådan här lag gör att folk blir rädda för att hjälpa till. För min del skulle det innebära att jag inte kan köra en gravid kvinna till sjukhus utan att begå en brottsling handling. Jag skulle inte ens få ringa en uber åt henne.

En domare har tillfälligt beslutat att pausa lagen medan det prövas om den är i överensstämmelse med konstitutionen. Som såg mycket annat i USA är det till slut domstolarna som avgör.

Karina är ändå mer oroad för de milisgrupper som finns i Texas och dem som kommer hit från övriga USA.

– De trakasserar och hotar flyktingarna, berättar hon. På sociala medier hotar de med att skjuta folk som ett sätt att försöka avskräcka flyktingarna från att ta sig hit.

Aftonbladets team på plats: Fotograf Jerker Ivarsson och reporter Wolfgang Hansson.
Publisert:

Följ ämnen i artikeln

OM AFTONBLADET

Tipsa oss: SMS 71 000. Mejl: tipsa@aftonbladet.se
Tjänstgörande redaktörer: Mikael Hedmark, Jennifer Snårbacka och Karl Sigrelius
Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
Redaktionschef: Karin Schmidt
Jobba på Aftonbladet: Klicka här

OM AFTONBLADET