Svenska snattare fräckast i Norden

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-10-19

– och hela 29 procent av svinnet är insiderbrott

Svenskar snattar mest i Norden – för 4,9 miljarder kronor om året.

Mest åtråvärda är elvaror, kosmetika, mat och alkohol.

Idag släpps årets upplaga av den globala snatterirapporten från forskningsinstitutet Centre for Retail Research på uppdrag av säkerhetsföretaget Checkpoint Systems.

1103 av de största detaljhandlarna i 42 länder omfattas av rapporten vars siffror är hisnande.

• Under det senaste året har 3,3 miljoner snattare gripits i Europa.

• 29,2 procent av svinnet är medarbetarstölder.

• I genomsnitt snattas det för 1054 kronor per tillfälle.

Sverige befinner sig ungefär mitt på skalan över drabbade länder, men i topp bland sina nordiska grannar.

– Det är svårt att säga exakt vad det beror på. Exponeringen mot Baltikum drabbar både Sverige och Finland men Finland har varit bättre på att förebygga sig säkerhetsmässigt, säger Allan Mortensen, landschef på Checkpoint Security.

Ligastölderna allt fler

Samtidigt har stölder och snatterier med anknytning till organiserade ligor ökat.

– Värdet av det stulna blir högre och högre. I USA uppskattar man att ligorna står bakom 50 procent av svinnet. I Skandinavien är siffran bara 20 procent men ett ständigt stigande problem, säger Jan Pilt, svensk försäljningschef.

På en punkt är Sverige en vinnare. Andelen svinn som beror på medarbetarstölder, drygt 29 procent, är lägre än till exempel i USA.

– Jag skulle tro att det hänger ihop med lönenivåerna. I Sverige klarar man sig lättare på sin lön, säger Allan Mortensen.

Drabbar oss alla

Men det är inte bara företag och butiker som drabbas. Notan för snattandet drabbar även vanliga konsumenter, i form av högre priser. I år motsvarar det 2872 kronor/familj.

Årets rapport inger ändå hopp. För första gången sedan 2001 har svinnet i svensk detaljhandel minskat.

Svinnet utgör i år 1,34 procent av de svenska butikernas omsättning, jämfört med 1,39 procent året innan.

Fler kameror och larm

Enligt Allan Mortensen sammanföll förra årets rekordstora svinn med finanskrisen och färre förebyggande åtgärder. I år är det tvärt om, menar han.

– Investeringar i säkerhetsanordningar har ökat med hela åtta procent, och sambandet mellan investeringarna och nedgången av svinn är tydligt. Det senaste året har man lagt ut 159 miljoner euro på att säkra sig med kameror, varularm, vakter och fler anställda i detaljhandeln.

I Sverige deltog 21 av de största detaljhandlarna, med 1832 butiker, i rapporten.