Ett bra tryck räddar hjärtat och hjärnan

helskärm

Hundratusentals svenskar lider av högt blodtryck, många utan att veta om det. En orsak till det är att symtomen ofta är vaga, ibland helt obefintliga. Men vi har allt att vinna – och ingenting att förlora – på att ha koll.

– Det är en billig investering, säger professor Peter M Nilsson.

Högt blodtryck innebär, precis som namnet antyder, att blodtrycket i artärerna är förhöjt. Det är egentligen ingen sjukdom i sig, men det kan leda till andra, potentiellt livshotande, tillstånd. I dag finns övertygande forskning som visar att ett förhöjt blodtryck ökar risken att drabbas av både hjärtinfarkt, stroke och död i förtid.

Dessutom finns det helt andra orsaker att ha koll på sitt blodtryck. Det hävdar Peter M Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet, som kanske är en av Sveriges främsta experter på hypertoni, som tillståndet kallas.

Skadar i det tysta

– Ett förhöjt tryck "hamrar" på kroppens organ och skadar dem långsiktigt. Inte minst hjärnan där det höga trycket kan resultera i små blödningar som kan påverka minnet och tankeverksamheten, vilket på sikt kan leda till demens, säger han.

Hjärnan åldras i förtid. Två andra organ som kan ta skada är njurarna och hjärtat. Njurarnas funktion försämras, samtidigt som hjärtmuskeln försvagas, vilket kan leda till både njursvikt och hjärtsvikt.

Dessa så kallade subkliniska förändringar syns dock inte i någon sjukhusstatistik för inläggningar. På så sätt, framhåller Peter M Nilsson, är ett högt blodtryck betydligt mer skadligt än vi tror, eftersom det höga trycket – om det inte behandlas – skadar organen långsiktigt och "i det tysta".

Den stora fördelen, däremot, är att tillståndet är förhållandevis enkelt att både diagnostisera och behandla.

Alla kan drabbas

TT: Vilka bör ha koll på sitt blodtryck?

– Jag tycker att det är en demokratisk rättighet att känna till sin kropp och till det hör blodtrycket, så i princip alla, säger Peter M Nilsson.

Det finns dock vissa riskfaktorer som ökar sannolikheten för att drabbas. Vid hypertoni spelar ärftliga faktorer en stor roll, det vill säga om högt blodtryck finns i den närmaste släkten eller inte. Övervikt, stress, diabetes, alkohol och fysisk passivitet ökar också risken. Även kosten kan påverka.

– Om du är kvinna och äter p-piller bör du kontrollera det, eftersom hormonpreparat kan ge ett förhöjt tryck. Om du är en lite överviktig man med ett stressigt yrke som rör sig för lite, bör du också definitivt ha koll, säger Peter M Nilsson.

Därmed inte sagt att en fysiskt vältrimmad person inte kan lida av högt blodtryck. I princip alla kan drabbas, varför också alla bör ha koll, åtminstone med några års mellanrum, anser han.

Blodtrycket mäts med en blodtrycksmätare, men eftersom trycket kan variera under dygnet och beroende på miljön bör det helst göras med en så kallad 24-timmarsmätning. Annars bör trycket mätas vid flera tillfällen och på ett liknande sätt och vid samma tidpunkt varje gång.

Två olika tryck

I Europa, inklusive Sverige, definieras ett högt blodtryck som ett medelblodtryck över 140/90 millimeter kvicksilver (mmHg), där de övre siffrorna visar övertrycket (systoliskt), medan de undre representerar undertrycket (diastoliskt).

Övertrycket är trycket i kärlen när hjärtat är sammandraget och pumpar blod ut i kroppen. Det diastoliska trycket är när hjärtat slappnar av och fylls på med nytt blod som ska pumpas ut.

– I dag vet man att det är höjden på det systoliska trycket som är det farligaste för de flesta, säger Peter M Nilsson.

Om blodtrycket bara är något förhöjt brukar livsstilsförändringar vara att föredra, där ett reducerat saltintag, eventuellt rökstopp, viktnedgång och motion är de viktigaste komponenterna. Om trycket är högre finns det olika typer av läkemedel som kan bli aktuella.

– Det man brukar föredra i dag är en kombination av olika aktiva substanser i låg dos, exempelvis Enalapril Comp eller liknande, säger Peter M Nilsson.