100 år av kvinnlig rösträtt – "en envis kamp"

Beri Zangana/TT

Publicerad 2019-05-24

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) har segermöte i Musikaliska akademien 1921 med högtidstal av Ellen Key. Palmer, blommor och standar från hela landet smyckar lokalen. Arkivbild.

Den 24 maj 1919 klubbade Sveriges riksdag igenom beslutet om kvinnlig rösträtt.

Men inga reformer uppstår av sig själva, påminner Fia Sundevall, docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet.

TT: Vad kan vi lära oss av kampen för rösträtten?

– Rösträtten, som så många andra rättigheter som vi tar för givna, är resultatet av många långa strider. Ibland talar man om ett demokratiskt genombrott som nästan kan antydas vara något slags naturkraft. Men det är onekligen organisering och kollektiva aktörers långa arbete som gör att den här typen av frågor kan drivas igenom, säger Fia Sundevall.

TT: Vad var viktigast för att få igenom kvinnlig rösträtt?

– Det var kombinationen av dels en envis kamp från kvinnornas sida och att maktförhållandena inom riksdagens kamrar förändrades så det blev en ökad andel riksdagsmän som kunde tänka sig kvinnlig rösträtt. Dels en bredare samhällskontext av hungersnöd och social oro och åtföljande revolutionshot som slutligen gjorde att även delar av de konservativa grupperingarna kunde tänka sig kvinnlig rösträtt.

TT: Vilka var de märkligaste argumenten mot kvinnlig rösträtt?

– Historikerna Josefin Rönnbäck och Christina Florin har tittat på det här och bland annat pekat på en rad motsägelsefulla argument. Man försöker förklara väldigt mycket med biologiska skillnader och hänvisning till naturen. Till exempel att det var emot kvinnors biologi att engagera sig politiskt – politik var männens arena. Men samtidigt som skillnader mellan könen betraktades som naturgivna, litade man inte riktigt på att naturen skulle upprätthålla skillnaderna, så i stället ingrep man genom lagstiftning för att hindra kvinnor från att rösta och bli riksdagsledamöter.

TT: Är kvinnors politiska inflytande i dag likvärdigt med männens?

– Det beror på vad vi menar med politiskt inflytande. Rent formellt är det samma politiska rättigheter för könen i dag i Sverige. Statsvetaren Lena Wängnerud noterade i sin forskning att det finns könsskillnader i det reella inflytandet i allt från maktpositioner inom riksdagsgrupperna, partierna och fackförbunden. Ännu viktigare: möjligheten att kombinera familj, lönearbete och politiskt engagemang där forskningen pekar på att det finns stora könsskillnader.

Hur allmän var rösträtten efter 1921 då kvinnor för första gången fick rösta i riksdagsvalet?

– Om vi med allmän rösträtt menar att alla vuxna i ett land får rösta är det inte förrän 2089 som det är 100-årsjubileum för allmän rösträtt. 1989 avskaffades myndighetsstrecket som innebar att man fram till dess kunde omyndigförklara människor som så kunde bli av med rösträtten.