Trump inför rätta – processen i fem punkter

Mattias Mächs/TT

Publicerad 2020-01-22

USA:s president Donald Trump då han återvände till Vita huset i söndags, efter ett kampanjmöte i Austin i Texas.

Den historiska rättegången mot Donald Trump påbörjas nu på allvar när Demokraterna lägger fram sina argument för att fälla presidenten. Det är tredje gången i USA:s historia som en president ställs inför riksrätt.

Här är fem frågor och svar om vad som sker under de kommande veckorna.

Vad är en riksrättsprocess?

En riksrättsprocess på federal nivå i USA innebär en möjlighet för parlamentet att ställa högt uppsatta personer inom statsmakterna – såsom domare, regeringsmedlemmar eller presidenten – till svars för vissa typer av misstänkta brott de begått i sin tjänsteutövning.

Det handlar om brotten förräderi, mutbrott och grövre brott och förseelser (high crimes and misdemeanour), enligt beskrivningen i konstitutionen.

Det första steget är att en utredning genomförs i kongressen och de konkreta riksrättsanklagelserna formuleras. Dessa måste sedan röstas igenom med enkel majoritet i representanthuset. Den misstänkte är då ställd inför riksrätt och fallet går vidare till senaten, där själva rättegången hålls.

För ett fällande krävs två tredjedelars majoritet bland de 100 ledamöterna. Påföljden är att personen avsätts från sin post.

Vad står Trump anklagad för?

Presidenten står anklagad på två punkter.

Den första gäller att han ska ha försökt få Ukrainas regering att hjälpa honom inför presidentvalet i höst genom att offentligt utlysa en utredning med koppling till hans potentiella rival, den demokratiske presidentaspiranten Joe Biden. Trump misstänks ha hållit inne ett stort militärt bistånd till landet i syfte att pressa Kiev att gå honom till mötes.

Därmed har han gjort sig skyldig till maktmissbruk, enligt den formella anklagelsen. Den rubriceringen faller under "grövre brott och förseelser", anser Demokraterna.

Den andra formella anklagelsen lyder förhindrande av kongressens arbete. Den syftar på att Vita huset vägrat tillhandahålla efterfrågade dokument under riksrättsutredningen och uppmanat sin personal att inte vittna under de första förhören.

Trump nekar till anklagelserna och har kallat processen en häxjakt.

Hur ser bevisläget ut?

I centrum för anklagelserna står Vita husets anteckningar från ett telefonsamtal mellan Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj den 25 juli i fjol.

Under samtalet ber Trump Zelenskyj om "en tjänst". Han uppmanar honom att få till stånd en utredning om att Joe Biden skulle ha använt sin position till att tvinga bort en ukrainsk riksåklagare i syfte att stoppa en granskning av ett energibolag där Bidens son Hunter satt i styrelsen. Det finns inga bevis för de anklagelserna mot Biden.

Det har också framkommit att en utbetalning av ett militärt stödpaket till Ukraina i samma veva hade fördröjts.

EU-ambassadören Gordon Sondland är den hittills tyngsta personen som vittnat om att han tolkat frysningen som ett påtryckningsmedel för att få Zelenskyj att offentliggöra en utredning.

Trump och hans juridiska team anser att presidenten hade rätt att be Zelenskyj utreda Biden och hans son eftersom detta skulle vara en del av bredare antikorruptionsinsatser. De anser också att de formella anklagelserna inte faller under konstitutionens definition av riksrättsbrott.

Hur går rättegången till?

Rättegången leds av högsta domstolens chefsdomare John Roberts. De 100 senatsledamöter agerar både jury och slutliga domare.

En grupp om sju demokrater från representanthuset, ledd av ordföranden i underrättelseutskottet Adam Schiff, agerar "åklagare". Trump företräds av bland andra juristen Kenneth Starr – som utredde den demokratiske presidenten Bill Clinton på 1990-talet – samt "kändisadvokaten" Alan Dershowitz.

Under rättegångens första dag slogs det fast att vardera sida ska få 24 timmar fördelade över tre dagar för att lägga fram sina argument inför senatsledamöterna. Därefter har senatorerna möjlighet att under 16 timmar ställa frågor till de båda sidorna, frågor som läses upp av John Roberts.

Nästa steg är en debatt om huruvida vittnen ska få kallas följd av en omröstning om saken. Demokraterna vill bland annat kunna kalla den tidigare nationelle säkerhetsrådgivaren John Bolton som vittne.

Men republikanerna kan i kraft av sin majoritet komma att besluta att inga vittnen får kallas.

Varför sker detta just nu?

Ända sedan Trump tillträdde som president 2016 har olika röster inom Demokraterna velat ställa honom inför riksrätt. Bland annat med hänvisning till Muellerutredningen, som utredde misstankar om att Trumpkampanjen samarbetat med Ryssland för att påverka valet till sin fördel (men inte hittade några bevis för detta).

Partiets ledarskikt har befarat att en riksrättsprocess, som på grund av republikanernas majoritet i senaten högst troligt kommer leda till ett friande, kan vara taktiskt osmart. Enligt tidigare opinionsmätningar motsatte sig de flesta amerikaner att ställa presidenten inför riksrätt.

Men efter att en visselblåsare larmat om samtalet mellan Trump och Zelenskyj höjdes allt fler röster för att det nu fanns tillräckliga skäl för att inleda en utredning.

Denna påbörjades i oktober och i december röstade representanthuset för att ställa Trump inför rätta.