Sjubarnspappan: Det är alltid 100 procent barn

Skjutsa, hämta, laga mat – och visa att man finns där. Att räcka till som flerbarnspappa är ingen enkel ekvation.

På fars dag firas pappor runt om i landet. Mikael Svennberg och Jonas Terdin är båda pappor – till sju respektive sex barn.

– Det är alltid hundra procent barn, säger Mikael Svennberg.

Fyra av Jonas Terdins barn bor hemma, i Skövde. De är mellan 14 och 20 år, medan de två äldsta är i 30-årsåldern.

När de fyra yngsta barnen var små var Jonas fru hemma medan han jobbade. Sedan frun började jobba har Jonas Terdin valt att jobba på ett annat sätt, bland annat med mindre resande i arbetet, för att ha mer tid hemma.

– Det jag ser till är att jag finns hemma, om någon behöver mig så finns jag där. Jag har inte en massa hobbys, utan jag lägger den fritid jag har på att vara hemma, säger han.

– Jag brukar sticka in huvudet i deras rum. Jag kollar läget och visar att jag finns där och är intresserad.

"Mindre ensamtid"

För honom har bland det svåraste varit att få tiden att räcka till åt alla barn.

– Vad jag skulle vilja göra är att åka i väg en och en med dem. Det är sällan jag gör det eller hinner det. Det blir mindre ensamtid med var och en ju fler barn man har.

De två äldsta barnen har han tillsammans med sin tidigare fru. Efter skilsmässan bodde de främst hos sin mamma. Att vara pappa på distans gör det svårare att känna att man räcker till, upplever Jonas Terdin.

– Det man missar är de vardagliga situationerna med läxor eller om det händer något i skolan, det har jag inte haft med dem.

Mikael Svennberg från Katrineholm har sju barn, varav sex är utflyttade. Om han alltid räcker till är en fråga han ofta ställer sig. Men barnen har fått ta all den tid som behövts, säger han.

– Många gånger har vi sagt, frun och jag, att det är alltid hundra procent barn.

– Om ens egen kraft och kärlek räcker, ja det gör den. Barn föder så mycket kärlek i en så det kommer mer.

Sällsynt med egentid

Sju barn har däremot inneburit en del praktiska utmaningar.

– Det är mer praktiska problem som kommer när man passerar trebarnsgränsen, då får man börja experimentera med konstiga bilar. Vi har kört många märkliga saker. Folkvagnsbussar är vi veteraner på att köra.

Egentid har varit sällsynt. Men trots intensiva arbetsdagar har Mikael Svennberg orkat med.

– Man kommer hem och är jätterelationstrött och möts av en lika stor hop till, men det är annorlunda. Man är ju chanslös mot sina barn rent känslomässigt.

En av de svåraste delarna har varit när barnen börjat flytta hemifrån.

– I och med att vi har så många så får man som förälder också uppleva både glädje och det smärtsamma när barnet bryter sig loss och flyttar, för det ska inte bara bryta sig loss från min fru och mig utan också från hela kollektivet. Man blir ganska starka när man är många tillsammans.

Viktigt med hobby

Mikael Svennberg tror att det är viktigt att ha något eget utanför familjen, som en hobby. Tidigare spelade han i ett band och musikintresset har varit en slags ventil.

– Man får ut all frustration och spänning både över jobb och över allt man inte hunnit med.

Trots att tiden kan vara knapp med många barn går det att räcka till på andra sätt, tror Jonas Terdin. Genom att till exempel både visa och berätta för sina barn att man finns där för dem.

– Att man talar om för dem att jag ser dig och frågar, hur mår du, hur går det i skolan – det tror jag är viktigt, säger han.

– Och att man vårdar sin vuxenrelation, det tror jag är jäkligt viktigt i sammanhanget.