Svenska lärosäten hävdar sig i Norden

avTT

Foto: Fredrik Persson/Scanpix/TT
Svenska lärosäten står sig väl i en nordisk jämförelse, enligt en rapport från Riksrevisionen. På bilden Uppsala universitet. Arkivbild.

Svenska lärosäten "hävdar sig väl i en nordisk jämförelse", enligt en färsk rapport från Riksrevisionen. Samtidigt menar myndigheten att det finns utrymme att producera mer undervisning och forskning.

Sverige satar årligen över 56 miljarder kronor på svenska universitet och högskolor. Riksrevisionen har nu granskat hur pengarna används och jämfört hur effektiva de svenska lärosätena är jämfört med högskolor och universitet i Danmark, Finland och Norge.

Bara Danmark mer effektiva

Och Sverige klarar sig bra, enligt granskningen. Endast Danmark har en högre genomsnittlig effektivitet vid sina lärosäten, med en förbättringspotential på sex procent. De granskade lärosätena i Sverige kan förbättra sin effektivitet med sju procent, de norska med tio och de finska med 18, enligt Riksrevisionen. Lärosäten i Island ingår inte i undersökningen.

Men det finns utrymme för förbättring, visar rapporten.

"Trots att universiteten och högskolorna i Sverige är förhållandevis effektiva skulle flera av dem kunna öka sina prestationer inom undervisning och forskning – utan att behöva få mer resurser, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

Uppsala klarar sig bäst

Förbättringspotentialen ser olika ut från lärosäte till lärosäte, enligt granskningen. Bland de som klarar sig bäst återfinns bland andra Uppsala universitet, Karolinska institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola. Bland dem som har störst förbättringspotential återfinns Linnéuniversitetet, Karlstads universitet, Södertörns högskola och Mälardalens högskola.

I Granskningen har Riksrevisionen även undersökt hur de svenska lärosätena skulle kunna bli mer effektiva, där hög personalomsättning ses som en punkt med förbättringspotential.

"Hög personalomsättning ger extra kostnader i form av rekrytering, introduktion och inskolning. Det finns sannolikt även andra faktorer som kan förklara resultaten", säger Christian Andersson, projektledare för granskningen, i pressmeddelandet.

ARTIKELN HANDLAR OM