"Handlar om att få åklagare ur balans"

helskärm

Det är en "tongivande minoritet" som agerar så här, men risken är att det sprids, säger åklagare Carl Mellberg om att vissa advokater agerar olämpligt i rättssalen.

Beteendet märks framför allt vid åtal riktade mot kriminella nätverk, enligt åklagaren.

Carl Mellberg har arbetat som åklagare i 16 år, och har tillsammans med 37 kollegor skrivit under en debattartikel i Dagens Nyheter där de pekar på en utveckling där en grupp advokater beter sig olämpligt i rättssalen. Han betonar att det rör sig om en minoritet brottmålsadvokater – men de är tongivande.

– Skulle det bara vara en minoritet skulle det vara ett ganska marginellt problem. Men det är en minoritet som hörs mycket och som skapar en nivå i rättssalen som kanske spiller över i andra ärenden, säger Carl Mellberg.

Beteendet märks framför allt vid åtal riktade mot kriminella nätverk, enligt Carl Mellberg. Åklagare ska självklart kunna ifrågasättas men det här är något annat, anser han.

– Vi åklagare förfogar över statens yttersta maktmedel, att låsa in och åtala folk, och ta oss in i människors bostäder. Vårt arbete måste tåla en granskning och tåla att ifrågasättas, det är liksom grunderna i en rättsstat, säger Carl Mellberg och fortsätter:

– Det vi vill peka på är något helt annat. Det är en osaklig ton, som inte har att göra med upprätthållandet av ett rättssamhälle, utan mer handlar om oproffsigt och oetiskt beteende.

"Få ur balans"

Enligt Mellberg kan det exempelvis handla om att advokaterna konstant avbryter med frågor under åklagarens sakframställan eller förhör:

– Det kan säkert finnas anledning att avbryta åklagare under förhör, om man tycker att det ställs olämpliga frågor. Men det sker inte på ett sätt som är grundat i att det rör sig olämpliga frågor, utan det handlar om att få åklagaren ur balans.

Mycket av agerandet sker subtilt – det kan handla om att benämna åklagaren vid enbart förnamn, säger Carl Mellberg.

Åklagare Maximillian Berg Molin skrev även han under debattartikeln och pekar på motstridigheten i att extremt få åklagare anmäls av advokater för tjänstefel, medan det blir vanligare att en liten grupp advokater under förhandlingssituationen pratar om åtgärder under förundersökningen som otillåtna eller hela åtalet som obefogat. Det kan exempelvis handla om kommentarer som ”borde inte det här bara läggas ned?”, under rättegången.

– Det kan man tycka inte är så farligt att säga. Men det som ligger i det påståendet är att man försöker poängtera är att åtalet är felaktigt på ett annat sätt än att det borde ogillas, eller att klienten är oskyldig. Det insinuerar försummelse och rena felaktigheter från åklagarens sida, säger Maximillian Berg Molin.

Hotbild mot åklagare

Agerandet kan få säkerhetsmässiga konsekvenser för de åklagare som under rättegångar mot grovt kriminella anklagats av advokater för att ljuga eller mörka bevisning. Allt medan personer ur samma gäng kanske sitter på åhörarläktaren.

– Det här innebär att det kan, och det har uppstått, säkerhetssituationer där åklagare som blir utpekade på det här sättet hamnar under en hotbild, säger Carl Mellberg.

Att policyn för beteende i rättssalarna från 2016 ska ses över av åklagare och Advokatsamfundet ställer sig Carl Mellberg tveksam till som tillräcklig åtgärd.

– Jag gissar att majoriteten av samfundets medlemmar förväntar sig att man agerar, och det kanske mer kraftfullt än ett policydokument, som uppenbart inte har följts av de personer som borde följa det här under de år det har funnits.