Rekordmånga skolkare blev utan bidrag

Allt fler gymnasieelever får studiebidraget indraget på grund av skolk. Under det gångna året rök bidraget för nästan var tolfte elev, visar ny statistik.

– Både andelen och antalet studenter som får studiebidraget indraget har ökat, säger Andreas Dahlkvist, utredare på Centrala studiestödsnämnden (CSN) som tagit fram siffrorna.

Totalt handlar det om 27 800 gymnasieelever som miste sitt studiebidrag under läsåret 2017/2018. Det motsvarar 8,5 procent av alla elever och är en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med föregående läsår.

– Jag tycker att det är utmärkt att CSN håller koll så att stödet bara går till dem som studerar. Man ska vara väldigt bestämd – den som inte följer reglerna ska inte heller ha något studiestöd, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Pojkar skolkar mer

En anledning till att allt fler studenter blir utan studiestöd är enligt Dahlkvist att andelen utländska gymnasieelever ökat på senare år.

– Inom denna grupp finns bristfälliga kunskaper om det svenska samhället i stort, om CSN, men även om regelverket och konsekvenserna av frånvaro, säger han.

Enligt Anna Ekström är siffrorna ett bevis för hur vikigt det är att CSN har tydlig information, men också hur avgörande det är att skolornas kuratorer och lärare kan informera om vad som gäller:

– Alla tjänar på att nyanlända förstår och får studiestöd. Vi vill ju att pengarna ska användas till att de får en bra start i Sverige och snabbt kan komma ut och jobba, säger hon.

Statistiken visar även att pojkar skolkar mer än flickor. Var tionde pojke fick bidraget indraget i fjol, en trend som CSN sett under flera år.

– Det ligger i linje med hur det ser ut i stort: Pojkar uppvisar sämre skolresultat än flickor generellt. Men vi vet inte exakt vad det beror på, säger Andreas Dahlkvist.

Mest i storstäder

Flest skolkare finns i storstäderna och allra högst på listan hittar vi Stockholm – där blir drygt var tionde elev av med bidraget.

Thomas Arvidsson, svensklärare på Blackebergs gymnasium i Stockholm, tror att social press kan vara en bidragande faktor. Om kraven på märkeskläder och dyr teknik är höga, är det lätt att man prioriterar jobb framför skola:

– Många ungdomar arbetar vid sidan av skolan för att ha råd med allt som förväntas av dem. Kläder, mobiler och sådant. Jag kan tänka mig att många skolkar på grund av den pressen, säger han.

Under de senaste tio åren har antalet indragna bidrag på grund av skolk pekat stadigt uppåt. Skärpta regler för skolornas rapportering av skolk är en del av förklaringen.

Rättad: I en tidigare version av texten angavs fel förnamn på CSN:s utredare Andreas Dahlkvist.