Utpekande i rätten sätter press på Trump

Något liknande har aldrig skådats i USA. Inför rätten pekade den edsvurne man som erkänt sig skyldig till kampanjfinansieringsbrott ut president Donald Trump som uppdragsgivare – och därmed medbrottsling.

Frågan är vad det får för rättsliga och politiska konsekvenser?

– Det är helt unikt det som sker nu, säger Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier.

– Och sannolikt kommer det mer. Fler rättegångar väntar i höst och den särskilde åklagaren Robert Mueller fortsätter sin Rysslandsutredning.

På Muellers order

Men de parallella juridiska draman som utspelade sig i New York respektive Virginia sent på tisdagen torde vara tillräckligt för att sätta press på presidenten.

I Virginia fälldes Trumps tidigare kampanjchef Paul Manafort för åtta fall av bank- och skattebedrägerier. Manafort, som fick sluta att jobba för kampanjen när det stod klart att han haft den proryske ukrainske presidenten Viktor Janukovytj som uppdragsgivare, riskerar mångåriga fängelsestraff och har ännu en rättegång framför sig i höst.

Åtalet mot honom skedde inom ramarna för den särskilde åklagaren Muellers utredning av rysk påverkan på valrörelsens 2016 och huruvida Trumpkampanjen samarbetade med Moskva. Mueller var även inblandad i det andra rättsfallet, det mot presidentens mångårige personlige advokat Michael Cohen. Det var Mueller som gav order om ett FBI-tillslag mot Cohens kontor i april, då mycket material beslagtogs.

Trump: Fick veta senare

I Cohens fall var det hans uppgörelse om att erkänna sig skyldig till en rad ekonomiska brott samt att ha betalat ut otillåtna kampanjbidrag som orsakade rubriker, i synnerhet de sistnämnda.

På onsdagen berättade Cohen inför en federal domstol att Donald Trump instruerade honom att göra utbetalningar till två kvinnor för att de skulle vara tysta om sina påstådda relationer med Trump. Utbetalningarna kan vara emot USA:s strikta kampanjfinansieringslagar.

I en intervju med Fox News säger president Trump att han fick kännedom om betalningarna först efter att Cohen gjort dem.

– De kom inte från kampanjen, de kom från mig, säger Trump om pengarna.

– Det är inte ens ett brott mot kampanjlagarna.

Michael Cohen och hans företrädare är dock av en annan mening.

"Om de betalningarna var ett brott för Michael Cohen, varför skulle de inte vara ett brott för Donald Trump?", frågar sig advokaten Lanny Davis i ett uttalande.

– Det är allvarliga utvecklingar för presidenten. Nu har man fått fram bevis så han har all anledning att vara orolig, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, om utpekandet.

Väntande åtal

Svaret på den frågan har delvis att göra med att Trump är just USA:s president. Det är väl känt att representanthuset kan inleda en riksrättsprocess mot en president om det finns misstankar om "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser". Men mer "vanliga" brottsanklagelser får vänta tills personen i fråga inte innehar presidentämbetet längre, enligt en justitiedepartementsregel från 1973. Den har dock inte prövats i Högsta domstolen och det finns forskare i USA som anser att ingen bör stå över lagen.

– Däremot finns det inget som hindrar att man lägger fram ett åtal mot en president, som sedan tas upp när han lämnar sitt ämbete. Men såvitt jag vet har det aldrig hänt förut, säger Åsard,

Att representanthuset skulle inleda en riksrättsprocess är inte sannolikt så länge Trumps parti Republikanerna har majoriteten i kammaren. Men Åsard spår att demokratiska väljares motivation att rösta i höstens mellanårsval till kongressen nu ökar. Blanck varnar samtidigt för ökad politisk polarisering och säger att presidentens kärnväljare lär fortsätta att stödja honom vad som än sker.

Trump själv ger ett sturskt intryck. Via Twitter anklagar han Cohen för "uppdiktade historier" och hävdar att de utbetalningar som gjorts inte var ett brott mot kampanjfinansieringslagarna. Han uttrycker samtidigt sympatier för Paul Manafort.