Ödetomten som kan hjälpa Grekland

Patrik Lundberg

Här är ödetomten som kan ge Grekland en välbehövlig inkomst mitt i skuldkrisen.

Utländska investerare är beredda att betala åtskilliga miljarder euro.

Men regeringen vägrar att sälja – av ideologiska skäl.

Hellenikon är en mycket ödslig plats.

Den forna lufthamnen ligger sju kilometer från centrum, bara 100 meter från havet. Allt som andas här är tre säkerhetsvakter och lika många vildhundar.

Dimitris Angelopoulos heter en av vakterna. Han förkroppsligar den grekiska skuldkrisen. I sin ungdom startade han eget, en modebutik. Några decennier senare hade verksamheten vuxit till fem butiker.

Så kom krisen. Angelopoulos lilla imperium gick i konkurs. Nu jobbar han alltså som säkerhetsvakt på en övergiven flygplats som inte ens inbrottstjuvarna vill veta av.

– Jag hade två alternativ. Köra taxi eller göra det här, säger han.

Tre plan står och rostar

Dimitris Angelopoulos skjutsar oss mellan terminalerna. Ankomsthallen har tömts på allt förutom skärvorna från en krossad glasruta. Likadant är det i avgångshallen. Utanför står tre Boeingplan och rostar.

En gång var Hellenikon Greklands port till omvärlden. Men inför sommar-OS i Aten skulle staden rustas upp och flygplatsen stängdes till förmån för en ny.

I stället byggdes landningsbanorna om till en skådeplats för OS-grenar som landhockey, basket och softball. I dag står arenorna tomma.

Hade en plan

Planen var en annan. Efter OS skulle Hellenikon förvandlas till en stadspark, Europas största i sitt slag. Större än Central Park i New York.

Kring parken skulle en hel stadsdel byggas: lyxhotell, en kilometerlång sandstrand och en småbåtshamn. Det pratades om 10 000 nya arbetstillfällen.

Finanskrisen anlände och åren gick. Investerare från Storbritannien och Israel visade intresse, men backade ur.

Då kom grekiska Lamda Development med ett bud värt sju miljarder euro (66 miljarder kronor), uppbackat av investerare från Qatar och Kina.

Summan kan jämföras med IMF-skulden som Grekland misslyckades med att betala i tisdags. Den låg på 1,6 miljarder euro (15 miljarder kronor).

”Grekland såldes ut”

Men alla greker hänfördes inte av planerna. Vänsterpartiet Syriza ogillade privatiseringarna.

De menade att Grekland höll på att säljas ut. Och de antog att området skulle bli en exklusiv plats för folk med feta plånböcker.

– Vi drar oss inte för att riva eller omvärdera skrivna kontrakt, sa partiledaren Alexis Tsipras.

I dag är det Syriza som styr Grekland. Alexis Tsipras är premiärminister. Och Hellenikon står fortfarande öde.

Plötsligt vandrar ett kamerateam in i ankomsthallen. Det är den nykläckta popstjärnan Nicole Saravakou som ska spela in en musikvideo.

Hennes mamma – tillika producent och låtskrivare – Vicky Gerothodorou förklarar varför:

– Låten handlar om ensamhet och längtan. Därför är Hellenikon en perfekt plats, säger hon.

Dimitris Angelopoulos suger i sig en cigarrett innan han skjutsar oss tillbaka. Han blickar ut över ödetomten och suckar.

– Jag är så ledsen, säger han. Allt är krisens fel.

Han vill att någon köper flygplatsen, så länge staten får en skälig summa för den. Men han vågar inte hoppas på att det gör någon skillnad.

– Hela Grekland står vid ett vägskäl. På ena sidan väntar ormarna. På andra sidan väntar vargarna.

TIDSLINJE

1938: Invigs under namnet Kalamaki airfield

1941: Nazisterna börjar använda flygfältet som en bas för Luftwaffe

1945: Grekland låter USA:s flygvapen använda flygfältet

1969: En ny terminal invigs efter design av en finsk arkitekt

1991: Amerikanska armén slutar använda flygplatsen

2001: Hellenikon stänger till förmån för Atens nya flygplats

2004: Landningsbanorna blir till idrottsplatser inför sommar-OS

2005: Hellenikon planeras att bli Europas största stadspark

2015: Flygplatsen står fortfarande öde