LRF kräver att djuren får gå kvar ute i höst

avTT

Foto: Johan Nilsson/TT
Djuren kan gå kvar i hagarna i stället för att tas in, tycker LRF.

Låt djuren fortsätta beta ute ett tag till, trots att reglerna säger att de ska tas in. Nu kräver LRF att länsstyrelserna lättar på regelverket efter torkan för att rädda betesdjur från slakt.

Sommarens torka har gjort att många bönder kämpar för att slippa slakta ut sina besättningar.

– I stort sett en hel skörd av tre foderskördar är borta, och halmskörden blev väldigt liten. Ett sätt att spara foder och strö är att låta djuren gå ute så länge som möjligt, säger Lennart Nilsson, bonde med köttdjur i Halland.

Många bönder lever under hotet att foder och strö inte räcker, och de kan tvingas skicka sina djur till slakt för att undvika svält och vanvård.

Brist på strö

Lennart Nilsson berättar att han mest är bekymrad över ströet till sina djur, det vill säga den tjocka bädd som djuren ligger på då de är inne i ladugården. De behöver massor av halm. Han har en del, men den vill han spara på så att det säkert finns till våren då korna kalvar. Vuxna kossor kan ligga på ersättningsmaterial som spån eller torv, men då de kalvar är halmen bäst.

För att spara på halmen vill ha låta sina djur gå kvar ute i hagarna, åtminstone då det är fint väder.

– De mår bra ute. Det värsta är inte kylan, utan det blöta. Om det regnar tar vi in dem. Det vi är ute efter är flexibilitet, säger Lennart Nilsson.

Gillar uteliv

Erika Brendov, djurskyddsexpert på LRF, försäkrar också att djuren mår bra av att vara ute länge.

– De är gjorda för det. Men det är inte meningen att de ska gå ute hela tiden, bara någon månad till eller så, säger hon.

Ligghall krav

Fast reglerna säger att djuren ska in när gräset slutar växa. Såvida de inte har tillgång till ligghallar i hagarna som skyddar mot väder och vind, vill säga. Fast det är få som har. Det är dyra investeringar.

– Knuten är att djuren inte får vara ute utan ligghall då betestillväxten stannat av. Det är länsstyrelserna som gör bedömningen när gräset slutar växa, säger Palle Borgström, ordförande för LRF.

Temperaturgräns

Ofta handlar det om då temperaturen sjunkit till en viss nivå, kanske fem grader. Länsstyrelserna är självständiga myndiga myndigheter, så tolkningen kan se lite olika ut i olika län. Länsstyrelserna har också kontrollansvar – om de upptäcker betesdjur ute utan ligghall måste de ingripa.

Palle Borgström och LRF tycker dock att länsstyrelserna skulle kunna glida lite på tolkningen av betestillväxten nu, när bönderna har det så besvärligt efter torkan.

Fast LRF har fått signaler om att de inte gör det, trots att Jordbruksverket har lovat att reglerna för bönderna ska få vara mer flexibla efter torkkrisen.

Ingen generell dispens

– LRF vill att det ska ges en generell dispens, men det vill inte vi. Vi kan inte ge upp djurskyddet helt. Däremot kan varje bonde individuellt ansöka om dispens från ligghall hos Jordbruksverket, säger Håkan Henriksson, divisionsdirektör på Jordbruksverket.

Han lovar att Jordbruksverket kommer att behandla eventuella dispensansökningar både snabbt och välvilligt.

– Vi kommer att göra vårt yttersta, detta är en extrem situation efter sommarens torka. Om djuren måste slaktas dröjer det år innan jordbruket är tillbaka, säger Håkan Henriksson.

Fast det där med individuella dispenser tycker Palle Borgström blir onödigt krångligt.

– Lite pragmatisk hantering av länsstyrelserna vore mycket enklare. Det handlar inte om hela vintern, och det är klart att djuren inte ska gå ute i snö och regn. Men lantbrukaren själv är bäst lämpad att avgöra när djuren kan vara ute, säger Palle Borgström.

ARTIKELN HANDLAR OM