Så mycket drog vd-lönerna ifrån under krisen
De senaste två åren har svenskarnas inkomster fallit i den snabbaste takten i modern tid.
Samtidigt har vd:arna för Stockholmsbörsens 20 största bolag fått se sin ersättning öka mer än inflationen till över 60 miljoner kronor i genomsnitt.
”Högsta lönsamheten någonsin och en stark plattform för tillväxt”. Det var rubriken när börsbolaget Essity, tillverkare av bland annat blöjor och mensskydd, presenterade sitt resultat för 2023. Som en av förklaringarna bakom framgångarna lyfte vd Magnus Groth fram att bolaget lyckats få igenom rejäla prishöjningar på sina produkter.
Internationella Valutafonden IMF visade i en rapport förra året att nära hälften av inflationen i Europa under 2022 berodde på att företag passat på att höja sina priser extra mycket och därmed ökat sitt vinstuttag.
Många av Sveriges största industriföretag har höjt sin lönsamhet under krisen, något som gett avtryck både i form av stigande aktiekurser och i chefernas lönekuvert.
Under 2022 var 2023 den sammanlagda inflationen i Sverige 17,5 procent, mätt som konsumentprisindex KPI.
Svenskarnas löner ökade dock bara med 7,5 procent i genomsnitt vilket gjorde att inkomsterna inräknat inflationen, reallöner på ekonomspråk, föll med 10 procent.
Det är det brantaste tappet sedan början av 1980-talet och det värsta under efterkrigstiden, enligt statistik från Medlingsinstitutet.
Flera av cheferna för börsens största bolag har fått se sina inkomster i stället stiga kraftigt.
Essitys vd Magnus Groths totala ersättning, inklusive lön, kontantbonus, aktieprogram och avsättning till pension steg från 23,5 miljoner år 2021 till 35,2 miljoner kronor ifjol, enligt bolagets årsredovisning.
Det är en ökning med 50 procent.
Christian Levin, vd för lastbilstillverkaren Scania fick se sin totalersättning stiga med 72 procent mellan 2021 och 2023 och Martin Lundstedt, chef för konkurrenten AB Volvo fick påökt med 39 procent.
Mest förra året tjänade Pascal Soriot, vd för svensk-brittiska läkemedelsjätten Astra Zeneca med totalt 228 miljoner, en ökning med 22 procent jämfört med 2021.
De höjda räntorna har varit en vinstlott för bankerna med kraftiga vinstlyft. Johan Torgeby, vd för SEB ökade sin ersättning med 26 procent jämfört med 2021 till 26,6 miljoner och Nordeas Frank Vang-Jensen drog in 42,5 miljoner, även det 26 procent mer jämfört med två år tidigare.
I flera fall är den verkliga intjäningen högre än vad som framgår av av uppgifterna i årsredovisningen. De flesta vd:ar får en del av sin ersättning i form av aktier eller aktieoptioner som stigit i värde de senaste två åren.
Ett exempel är spelbolaget Evolution Gamings chef Martin Carlesund. Enligt bolagets årsredovisning sjönk hans ersättning från 118 miljoner 2021 till “bara” 74 miljoner förra året.
Därmed var han den chef som på pappret hade den sämsta utvecklingen. Men skenet bedrar.
Under 2023 löste Martin Carlesund samtidigt in optioner han fick köpa 2020 som en del av ett bonusprogram. Vinsten blev 206 miljoner kronor, vilket höjde hans totala inkomst under 2023 till 280 miljoner.
I mars i år sålde han optioner från ett annat program med en vinst på 121 miljoner.
Aftonbladet har gått igenom årsredovisningarna för Stockholmsbörsens 20 största bolag sett till börsvärde. Den genomsnittliga ersättningen ökade med 27 procent mellan 2021 och 2023 till 62 miljoner kronor.
I siffrorna ingår Martin Carlesunds optionsvinst. Om den exkluderas blir ökningen 18 procent och snittlönen 52 miljoner.
Det är en klart bättre utveckling än för den vanlige löntagaren.
Inte alla chefer fick dock mer betalt. Några fick nöja sig med blygsamma lyft eller till och med fallande ersättning, däribland Ericssons vd Börje Ekholm.
Jens Henriksson, vd för Swedbank och Carina Åkerström, vd för Handelsbanken fram tills nyligen hade också en måttlig löneutveckling.
Att ersättningarna i näringslivets topp drar ifrån övriga befolkningen är en trend som pågått i decennier.
Mellan 1996 och 2023 ökade reallönerna i Sverige med 46 procent.
Chefen för AB Volvo har under samma tid sett sin lön öka från 9 miljoner till 69 miljoner, vilket om man justerar för inflation är en uppgång med nästan 400 procent.
