AF: Nyanlända kvinnor får sämre chans

helskärm

Handläggare på Arbetsförmedlingen diskriminerar utrikes födda kvinnor, rapporterar Kalla fakta i TV4.

Programmets genomgång av myndighetens egen statistik visar hur ojämlikt resurserna fördelas mellan nyanlända kvinnor och män – och gapet ökar trots att problemet varit känt länge.

Via ett etableringsprogram ska nyanlända erbjudas insatser på heltid i två år. Under den perioden är handläggarkontakten avgörande för chansen att lyckas nå ut på arbetsmarknaden.

Jämfört med nyanlända män får kvinnor – vid samma ålder, utbildningsnivå och AF-kontor – färre möten med sina handläggare, det första mötet dröjer längre och mötena sker inte lika regelbundet.

Viktig orsak

Könsskillnaden syns också vid de arbetsnära insatserna under etableringen. Betydligt fler nyanlända män erbjuds arbetsmarknadsutbildning, praktik och nystartsjobb, enligt Kalla fakta.

Flera studier visar att handläggare har fördomar om utrikes födda kvinnor vilket påverkar insatserna, uppger programmet.

Diskrimineringen är en av de viktigaste orsakerna, enligt AF:s interna analyser, till att nyanlända kvinnor har svårare att få jobb än dito män. Efter etableringsprogrammet har 41 procent av männen jobb jämfört med 18 procent för kvinnorna.

Största gruppen

På sju år har denna skillnad i princip fördubblats. Den utvecklingen kan inte förklaras av att traditionella könsroller får kvinnor att i högre grad ta hand om barn och hushåll, framhåller Kalla fakta.

– Vi har vetat om att läget har sett ut så här under lång tid. Och just när det gäller fördomar har vi gjort utbildningsinsatser för all vår personal. Vi har också startat ett stort projekt, ”Jämställd etablering”, som ska hitta arbetssätt och metoder för att det ska vara lika förutsättningar för män och kvinnor, för det är ju självklart att vi vill att det ska se ut på det sättet, säger verksamhetsområdesdirektör Eva-Lisa Höglund till Kalla fakta.

Utrikes födda kvinnor är den största gruppen arbetslösa med över 100 000.