Mannen hyllas efter kärleksförklaring till sin döda fru

helskärm

Mannen berättade om saknaden efter sin döda fru för Facebooksidan "Humans of New York". Nu hyllas han för sin kärleksförklaring.

Det var i tisdags som Facebooksidan ”Humans of New York” publicerade ett inlägg där en äldre man berättar om kärleken till sin fru som gick bort i januari för ett år sedan. Paret hade varit gifta i 62 år. I inlägget förklarar mannen:

”Min fru brukade säga: 'Vi är en.' Och tro mig, hon var inte den typen av person som överdrev. Nu när hon är borta inser jag hur rätt hon hade.”

Han berättar vidare om hur han saknar att kunna fråga om sin frus åsikt efter att ha sett en film och om hur han saknar att låta henne smaka av hans kyckling när de gick på restaurang. Men mest saknar han henne om kvällarna:

”Vi gick och lade oss samtidigt vid samma tid varje kväll", avslutar mannen sin berättelse.

”Du har gett oss alla något ovärderligt”

I inläggets kommentarsfält hyllas nu mannen med positiva kommentarer. En Facebookanvändare skriver:

”Tack för att du hjälper oss förstå vad kärlek handlar om. Du säger att definitionen av kärlek är svår att fånga, men jag tycker att du lyckades utmärkt. Jag beklagar din förlust och kan inte förstå djupet av den förlusten, men du har gett oss alla något ovärderligt.”

En annan användare skriver:

”Jag ber varje dag för jag ska hitta den sortens kärlek."

Läs hela inlägget nedan:

”Min fru dog i januari förra året. Vi hade varit gifta i 62 år. Du fångade mig vid en tidpunkt när jag har tänkt mycket på kärlek, eftersom jag håller på att läsa Shakespeares sonetter. Definitionen av kärlek är svår att fånga, det är därför vi skriver om den i det oändliga. Inte ens Shakespeare kunde beröra den. Alla de största kärlekshistorierna verkar bara handla om fysisk attraktion. Romeo och Julia visste inte om de tyckte om samma böcker eller filmer. Det var bara fysiskt.
Efter 62 år blir det något helt annat. Min fru brukade säga: "Vi är en.” Och tro mig, hon var inte den typen av person som överdrev. Nu när hon är borta inser jag hur rätt hon hade. En så stor del av våra liv var sammanlänkade. Vi var väldigt tillgivna på ett fysiskt sätt. Men vi delade också varje rutin i våra liv. Jag saknar henne varje gång jag går från en biofilm och inte kan fråga om hennes åsikt. Eller varje gång jag går på restaurang och inte kan ge henne en smakbit av min kyckling. Jag saknar henne mest om kvällarna. Vi gick och lade oss samtidigt vid samma tid varje kväll.”