Aftonbladet klandras för utpekande i krönika

Mediernas Etiknämnd klandrar Aftonbladet för att ha brutit mot god publicistisk sed efter att en skribent i en krönika hade kopplat samman Jonathan Kärre med högerextremism.

I en krönika vinjetterad ”Extremhögern” redogjorde en skribent för ett antal exempel på hur personer på den politiska högerkanten använder offentlighetens redskap för att förfölja meningsmotståndare. Kolumnisten skrev bland annat:

”Tittar man på alla incidenter som rör utpressning, anmälningar och stämningar är det tydligt att målet är politiskt – och man skyr inga medel för att nå sitt mål. Bibliotekschefer, män i kvinnokläder och personer som har ’fel’ politiska åsikter blir offer i det krig som extremhögern inlett. Metoderna är inte nya, men omfattningen och intensiteten med vilken de utförs är ny.”

I texten namngavs ett antal personer kända för just sådana aktiviteter. Här namngavs dock också Jonathan Kärre som fått stor uppmärksamhet då han via plattformen X hade beskrivit en upplevelse av att ha konfronterat ett stökigt ungdomsgäng på nöjesfältet Gröna Lund. Skribenten gjorde därmed ingen skillnad mellan den tidigare för allmänheten okände nöjesfältsbesökaren och etablerade debattörer som till exempel Chang Frick och Joakim Lamotte.

Anmälan
Publiceringen anmäldes av Jonathan Kärre. Han ansåg att han genom denna sammankoppling grovt hade kränkts både privat och professionellt, att han absolut inte kunde betraktas som högerextrem, samt att hans ambition med att belysa konfrontationen enligt hans uppfattning inte skulle få kidnappas av främlingsfientliga krafter. Just därför hade han också tackat nej till en högerradikal mediekanal som gärna ville sprida hans berättelse.

Sedan incidenten hade han inte figurerat i något medialt sammanhang eller för den delen blivit publicerad i något medium, vilket bekräftade att han som person knappast borde betraktas som makthavare. Maktförhållandet mellan Aftonbladet och honom var starkt asymmetriskt. Efter att han uppmärksammat den anmälda artikeln ägnade han stor möda åt att få tag på ställföreträdande ansvarig utgivare för att framföra sin kritik. Denne visade förståelse för vad han sa och lovade att genomföra ändringar och att han skulle få inkomma med en replik. Den ansvarige utgivaren kopplade ihop anmälaren med nattchefen och artikeln ändrades flera gånger till följd av kritiken som framfördes. Anledningen till att artikeln ändrades flera gånger var att de initiala ändringarna inte levde upp till anmälarens förväntningar samt att han inte hann uppfatta alla felaktigheter i artikeln direkt.

Trots ett antal ändringar efter publicering blev publicitetsskadan bestående, ansåg Kärre, som också hade starka synpunkter på hur tidningens redaktion hade bemött honom och hanterat hans påpekanden.

Aftonbladets svar
Aftonbladet svarade genom kulturredaktör Eric Rosén och anförde i huvudsak följande:

Det stämde att det i ursprungspubliceringen fanns otydliga formuleringar som behövde justeras, vilket också skedde omedelbart när anmälaren kontaktade Aftonbladet. Det stämde också att en replik infördes i anslutning till den anmälda kolumnen för att sedan tas bort. Att repliken publicerades var ett misstag efter en intern kommunikationsmiss på Aftonbladet, vilket var beklagligt, men det åsamkade inte anmälaren en publicitetsskada.

Jonathan Kärres ursprungliga tråd på Twitter hade 2,1 miljoner visningar. Han hade medverkat oemotsagd i några av sommarens mer uppmärksammade nyhetsartiklar i en rad medier, inte minst i Aftonbladet, där han hade fått berätta om sin bild av vad som hänt på Gröna Lund. Hundratusentals, om inte miljontals, läsare hade tagit del av hans version och hårda kritik mot såväl ett stökigt ungdomsgäng, ett nöjesfält som mot samtiden i stort. Han hade dessutom använt sitt genomslag för att pressa Gröna Lund och en enskild medarbetare på Gröna Lund att agera på ett visst sätt. Annars väntade konsekvenser för privatpersonen som anmälaren pekade ut. Att detta skulle kunna problematiseras, kritiseras – och sättas i ett större sammanhang där utpressningsmetoden och vilka som mest aktivt använde sig av den förklarades och beskrevs även i värderande formuleringar – var en självklarhet.

Aftonbladet hade tillmötesgått anmälaren när han hört av sig och bett om korrigeringar i kolumnen. Att repliken först publicerades och sedan togs bort var beklagligt och processen borde inte sett ut så.

Jonathan Kärre invände mot stora delar av detta, och framförde bland annat att Aftonbladet missade i sin beskrivning av kolumnen att nämna det mest väsentliga, nämligen att det specifikt var ”extremhögern” som ägnade sig åt denna typ av hot, och att han skulle vara en del av denna politiska falang.

Aftonbladet skrev även att han ”oemotsagd” hade fått ge sin berättelse av vad som skett på Gröna Lund. Det stämde inte. Han hade debatterat med representanter från Gröna Lund i såväl Sveriges Radio som i TV4. Därtill hade varje journalist som intervjuat honom ställt kritiska frågor, inklusive journalisten från Aftonbladet. Något annat vore naturligtvis tjänstefel.

Medieombudsmannens bedömning
Anmälaren är utpekad med namn och han uppfattar det som att han förknippas med extremhögern, ett påstående han starkt invänder mot. Han är därmed utpekad med skadliga uppgifter.

Frågan är om skadan kan anses försvarlig. För att avgöra försvarligheten tittar MO på sådant som allmänintresset för publiceringen, anmälarens samhälleliga ställning samt vilka belägg mediet haft för sina påståenden. Vid bedömningen i detta fall måste även beaktas att den anmälda artikeln är en krönika, vars särskilda format tillåter tillspetsade formuleringar och att det är högt i tak att framföra kritik.

Under maj skrev anmälaren på Twitter (nuvarande X) om en händelse som han och hans familj var med om på ett av Sveriges största nöjesfält. Anmälaren ifrågasatte bland annat säkerheten på nöjesfältet. I sammanhanget skrev anmälaren även om nöjesfältets trygghetschef. Inläggen fick mycket stort genomslag och anmälaren medverkade i några av Sveriges största mediekanaler.

Anmälaren är i grunden inte att betrakta som en offentlig person, men hans tillfälliga aktivitet i offentligheten där han öppet spridit sina åsikter både på Twitter och i några av Sveriges största medier – gör att han klivit ut på en öppen arena där han får tåla att åsikterna blir granskade och kritiserade, inte minst på krönikeplats. Det finns ett allmänintresse av den uppmärksamhet som debatten fått och anmälarens offensiva formuleringar gällande nöjesfältets trygghetschef förstärker det intresset.

MO har alltså inte något att invända mot publiceringen i sig. Det finns dock en medieetisk gräns för vad en kolumnist kan påstå om anmälaren i det aktuella sammanhanget.

Vinjetten innehöll ordet ”högerextremist”. Den initiala rubriken förtäljde att utpressningar var en del av ”extremhögerns krig”, varefter anmälaren omnämndes i en situation som kopplades ihop med utpressning i texten. Meningen efter att anmälarens tilltag behandlats i krönikan formulerades:

”Kärre gjorde i sin ursprungliga tråd på Twitter klart att grabbarna som gick före i kön hade invandrarbakgrund, utan att skriva det rakt ut. Att extremhögern är livrädda för såväl invandrare som drag queens är välkänt.”

Ovanstående gör det svårt att tolka kolumnen på något annat sätt än att anmälaren pekas ut som högerextremist. Underlag för att göra det påståendet saknas helt i texten, enligt MO:s uppfattning. Att Aftonbladet efter ursprungspubliceringen vidtagit mått och steg för att försöka dämpa skadan för anmälaren är bra, men inte tillräckligt för att tidningen ska undgå medieetisk kritik.

Mediernas Etiknämnd klandrar mediet
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Aftonbladet för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Detta är en förkortad version av nämndens beslut. Beslutet i sin helhet kommer att finnas tillgängligt på Allmänhetens Medieombudsmans/Mediernas Etiknämnds hemsida www.medieombudsmannen.se.

Fotnot: Pressens Opinionsnämnd och Allmänhetens Pressombudsman ombildades den 1 januari 2020 till Mediernas Etiknämnd och Allmänhetens Medieombudsman.