Gunnhildur slåss mot ebolan: ”Vi fick lägga barn i lådor”

Över 700 personer har dött av den okontrollerade ebolaepidemin i Västafrika.

Men alla räds inte den smittsamma blödarfebern.

Sjuksköterskan Gunnhildur Arnadottir, 30, har precis kommit hem efter fem veckor i Sierra Leone.

Sedan ebolaepidemin i Västafrika tog fart i våras har minst 1 300 personer smittats av det dödliga viruset. Enligt WHO har 720 personer dött. Situationen har dessutom förvärrats under de senaste veckorna. Sierra Leones regering har utfärdat undantagstillstånd i landet i ett försök att stoppa smittan, och både WHO och hjälporganisationer konstaterar att epidemin nu är utom kontroll.

Isländska sjuksköterskan Gunnhildur Arnadottir, 30, har sett ebolan i vitögat. Under fem veckor har hon varit på plats i Sierra Leone på uppdrag av organisationen Läkare utan gränser.

– När jag kom ner hade vi fyra patienter på fyra tält. När jag åkte hem i går var det tio tält och 57 patienter, säger hon.

"Kroppsvätskor överallt"

Nästan varje dag kom det in svårt sjuka personer till den lilla kliniken. Och hela tiden ökade antalet döda.

– Sjukdomen kan ha ett väldigt snabbt förlopp. Vi hade patienter som var döda på morgonen när vi hade pratat med dem på kvällen, säger Gunnhildur.

Hon beskriver den nuvarande ebolaepidemin som ovanlig. De karaktäristiska blödningarna från kroppsöppningarna som sjukdomen normalt förknippas med, har bara drabbat ett mindre antal patienter.

– När ebolan utvecklar sig blir folk jättesjuka. Det är väldigt grafiskt. Folk ligger halvt medvetslösa i sina sängar med diarré och kastar upp över sig själva. Det är kroppsvätskor överallt, säger hon.

Sprejas med klorin

För att skydda sig själv och övrig vårdpersonal hålls de sjuka inspärrade i en så kallad högriskzon med utposterade vakter. När Gunnhildur Arnadottis skulle in på området krävdes det både stövlar, dubbla handskar och heltäckande plastoverall. Allt som varit inne på området sprejas med en klorinlösning – även personalen.

– Ebolaviruset är inte så starkt som man kan tro. Det dör av tvål, solljus och klorin. Så vanlig hygien kan göra jättemycket för att bekämpa det, säger hon.

Under sina fem veckor i Sierra Leone mötte Gunnhildur mängder med patienter. Många av dem som kom in var barn.

Fick lägga barn i lådor

– Vi fick in en hel familj på kliniken. Alla dog utom det minsta barnet som inte ens var två år. Vi fick göra en låda av en gammal generator till henne. Kanterna var så höga att hon inte kunde klättra ut och ta sig till andra personer och smitta dem, säger hon och fortsätter:

– En patient tyckte synd om flickan och lyfte upp henne ur lådan. Då sprang hon rakt in till oss när vi satt i lågriskområdet. Då uppstod det lite panik, men en person lyckades få på sig skyddsdräkten och ta in henne i lådan igen.

Trots att över 60 sjukvårdsarbetare har dött av viruset under den pågående epidemin är hon inte orolig för sin egen hälsa. Så snart det går vill hon åka ner igen.

– Vi gör allt vi kan för att skydda oss. Det är dessutom en missuppfattning att det är ett så smittsamt virus. Det smittar bara i närkontakt med kroppsvätskor som tårar, blod, spyor eller sperma, säger hon.