Solstormar hotar jorden år 2013

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-09-21

Försvarsministern: Rädda jorden

”Jorden hotad” 2013 kan en solstorm hota jorden. Nu förbereder sig forskarna.

En gigantisk solexplosion kan lamslå jorden 2013.

Storbritanniens försvarsminister vädjade i går till ledande solforskare att "rädda" jorden.

– I Sverige är vi långt framme när det gäller att förbereda oss på effekter av så kallade solstormar, säger solforskaren Henrik Lundstedt vid Lunds universitet.

Orsaken till paniken är att forskare befarar ett nytt utbrott av solstormar om tre år. Förra året påminde också NASA om att kraftiga solstormar inträffat med cirka 100 års mellanrum och underströk att risken skulle vara som störst 2013.

Ett liknande utbrott noterades av solforskaren Richard Carrington 1859 och upprepas det i modern tid kan kraftiga magnetiska "stormar" slå ut jordens magnetfält och därmed alla kommunikationssatelliter.

Brittisk försvarsminister oroad

Hotet anses så allvarligt att Storbritanniens försvarsminister vid en säkerhetskonferens i London i går uppmanade forskarna att genast börja ta fram planer för att möta hotet.

Tidigare solstormar har fått märkbara konsekvenser. 1859 var stormen så stark att två tredjedelar av jordens himmel färgades röd och kablar i både USA och Europa påverkades med stora bränder som konsekvens. Så sent som 1989 slog en mindre solexplosion ut kraftsystemet i Quebec i Kanada.

Solen högaktiv 2013

Enligt Göran Scharmer, professor i astronomi vid Kungliga Vetenskapsakademien och Stockholms universitet, bygger uppgiften om 2013 på att solen når ett maximum av aktivitet runt det året.

– Det kommer att finnas flest antal solfläckar då, som är magnetiska och leder till utbrott av olika slag, bland annat kastas partiklar mot jorden.

Professorn är däremot förvånad över larmets omfattning.

– Det är sant att solen kan ställa till med alla möjliga problem med kraftförsörjning och elektronik, och sårbarheten ökar ju mer teknologi vi använder. Men solstormar kan inte förutses så långt i förväg och så länge det finns solfläckar finns ett ständigt hot, säger han.

Svenska forskare lugna

Henrik Lundstedt, solforskare vid Lunds universitet, tonar även han ner hotet.

– Man brukar räkna solfläcksaktiviteten i 11-årscykler och även om nästa maximum väntas 2013 så räknar vi med att det blir ett svagt maximum. Jag vet att man spekulerar i en ny superstorm som den 1859 men den går inte att förutse.

Själv är han inte orolig.

– Nej, men det är rätt av myndigheterna att förbereda sig.

Även Göran Scharmer förutsätter att ansvariga myndigheter är uppmärksamma.

– De som håller på med sådant som kan slås ut, till exempel Banverket, måste vara medvetna om de här problemen och vidta åtgärder för att minska effekten av sådana utbrott.

Göran Scharmer har arbetat med solforskning sedan 1984 och har ett speciellt solteleskop placerat på Kanarieöarna. Med hjälp av det man bland annat kunnat visa att de soltungor, så kallade spikuler, som solen slungar ut i form av het gas orsakas av ljudvågor som går genom solen. Soltungorna eller gastaggarna är mer än 3 000 kilometer höga och slungas med en hastighet av 90 000 kilometer i timmen.