”Riksdagen har bestämt att lagstiftningen ska vara tuff”

avGustaf Tronarp

Trots att migrationsdomstolen anser att utgången är given så tvingas Leile de Souza Holmström bort från sin tre månader gamla dotter.

Processen att ansöka om uppehållstillstånd på nytt kan ta över ett år.

– I vissa lägen drabbas människor av konsekvenser som är onödiga och besvärliga, säger chefsrådmannen Fredrik Löndahl.

Huvudregeln är att den som vill ansöka om uppehållstillstånd ska göra det innan resan till Sverige.

Men det går att få ansökan beviljad även om den sökande redan befinner sig i landet. För att så ska ske krävs dock att tuffa villkor är uppfyllda.

Ett tungt skäl är om personen är gravid eller har barn i Sverige. Men i Leiles fall gör Migrationsverket och migrationsdomstolen bedömningen att det inte räcker.

– Jag kan inte uttala mig om det enskilda ärendet. Men generellt är det så att det inte är givet att det räcker att ha barn för att ansökan ska beviljas, säger Fredrik Löndahl, chefrådman vid migrationsdomstolen i Malmö.

1 av 2 | Foto: Carl Johan Erikson
Fredrik Löndahl, chefsrådman.

Domstolen: Inte ett oskäligt krav

I avslaget skriver domstolen att Leile skulle ha beviljats uppehållstillstånd om hon hade befunnit sig i hemlandet. Trots det anses det inte vara orimligt att kräva att den nyblivna mamman lämnar landet:

”Även med beaktande av att det skulle innebära vissa omkostnader och praktiska svårigheter samt fördröja återvändandet till Sverige, finner domstolen att det inte är oskäligt att kräva att Leile de Souza Holmström återvänder till hemlandet”.

”Tuffa och fyrkantiga regler”

Chefsrådmannen Fredrik Löndahl medger att bestämmelserna för den som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige är hårda.

– Lagstiftningen är utformad så för att regering och riksdag har bestämt att vi ska ha en reglerad invandring. Då har vi fått de här tuffa och fyrkantiga reglerna, som i vissa lägen gör att människor drabbas av konsekvenser som är onödiga och besvärliga.

Anser du att det finns anledning att ändra på de här bestämmelserna?

– Det är inte min sak som domare att ha åsikter om det. Det är upp till riksdagens ledamöter att ta initiativ till en översyn om de anser att det finns behov av det, säger Fredrik Löndahl.

ARTIKELN HANDLAR OM