Imamerna kan sannolikt inte utvisas

Anja Haglund/TT

Ola Westerberg/TT

Uppdaterad 2019-11-05 | Publicerad 2019-10-19

Det är tveksamt om de sex radikala islamister som tagits i förvar av Säpo kommer att kunna utvisas.

Männen klassas som säkerhetshot men eftersom de riskerar förföljelse i hemlandet kommer de, i den stund de släpps, att kunna gå tillbaka till de miljöer de kom ifrån.

Regeringen har fattat det första beslutet om utvisning gällande en av de sex personer som togs i förvar under Säkerhetspolisens offensiv i våras. Det rör sig om en skolledare i 50-årsåldern, boende i Göteborg och medborgare i Egypten, med kopplingar till en muslimsk friskola i Västsverige.

Samtliga sex, varav flera är imamer i muslimska samfund i Sverige, togs i förvar enligt lagen om särskild utlänningskontroll (LSU) eftersom Säpo bedömt att de utgör säkerhetshot. Syftet med förvar enligt LSU är att personen ska utvisas från landet. Men frågan är om någon av de sex förvarstagna faktiskt kommer att kunna utvisas.

Inga garantier

Migrationsverket har bedömt att utvisningar inte är möjliga just nu eftersom islamisterna riskerar förföljelse i hemlandet.

– Det är osannolikt att de kommer att kunna utvisas. Det handlar också om att deras ursprungsländer måste vara villiga att ta emot dem. Om de opponerar sig går det inte att utvisa, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.

Enligt Säpo skulle utvisningar kunna verkställas genom att regeringen får diplomatiska garantier för att männen inte utsätts för förföljelse. Men Migrationsöverdomstolen har konstaterat att sådana tillförlitliga garantier inte föreligger just nu. Det innebär att de kan hållas i förvar i max tolv månader, därefter kommer de sannolikt att kunna gå tillbaka till sina gamla miljöer. Frågan är vad man då vunnit med hela processen.

– Det man vunnit är att man skickat en skarp signal. De kommer inte att kunna få medborgarskap och den dagen det finns möjligheter att verkställa utvisningen så kommer de att utvisas. De får anmälningsplikt och de kommer inte att kunna resa ut ur landet. Så det blir en hård begränsning i vad de kan göra, säger Magnus Ranstorp.

– Men självfallet kan det ju också slå tillbaka om de kommer stärkta ur detta och kan fortsätta sin verksamhet. Och det kommer de säkerligen att göra, säger han.

Svårt leva drägligt

Man kan fråga sig vad syftet är med tillämpningen av LSU är om personer i praktiken inte kan utvisas, anser Fredrik Åkerblom, advokat åt sonen till en imam i Gävle. Både far och son sitter i förvar.

– Ett annat tänkbart syfte än utvisning är att personer på detta sätt kan ställas under uppsikt, säger Åkerblom.

Det betyder bland annat att man kan få anmälningsplikt hos polisen flera dagar i veckan, så att rörligheten kraftigt blir kringskuren.

En konsekvens av ett utvisningsbeslut enligt LSU är också, fastän utvisningen inte kan verkställas, att uppehållstillståndet dras in.

– Det är svårt att föreställa sig hur man kan leva ett drägligt liv då, säger Åkerblom.

Rättsligt är situationen oklar, anser han, men när uppehållstillstånd dras in brukar även arbetstillstånd göra det. Åkerblom befarar att hans klient i så fall varken kan arbeta eller studera. Och om man inte längre är folkbokförd kanske man inte kan öppna ett bankkonto, eller ha rätt till annan vård än sådan "som inte kan anstå", resonerar han.