HD avgör tioårig rättstvist om jakt i sameby

Marc Skogelin/TT

Uppdaterad 2020-01-23 | Publicerad 2020-01-21

Högsta domstolen avkunnar i veckan dom i målet mellan staten och Girjas sameby – en dom som riskerar att dela samerna i två läger, enligt Håkan Jonsson, ordförande för Jakt- och fiskesamerna i Sametinget.

– Oavsett hur domen faller kommer vi utanför samebyarna att vara förlorare, säger han.

Har staten eller samebyn bäst rätt till småviltsjakt och fiske i Girjas sameby – och vem får upplåta den jakträtten till andra? Den frågan har varit i centrum för den långa rättsprocess som pågått sedan Girjas sameby lämnade in stämningsansökan mot staten i Gällivare tingsrätt 2009.

Staten yrkar att det är den som markägare som har rätt att bestämma över jakt och fisket, medan samebyn endast har rätt att utöva jakt och fiske. Girjas yrkar motsatt att samebyn ensamt ska äga upplåtelserätten till jakten och fisket – en rättighet som de anser tillkommer dem genom urminnes hävd.

För Girjas handlar målet om att få ned påfrestningen på rennäringen i området, säger Matti Blind Berg, samebyns ordförande. Huruvida en dom till fördel för Girjas skulle kunna slå mot samer utanför samebyarna är inte en fråga som hör hit, enligt honom.

– Vi får förhålla oss till domen när den kommer, och sedan får vi hantera den internt i det samiska samhället, säger han.

Högsta domstolens dom i målet mellan staten och Girjas sameby riskerar att dela samerna i två läget, menar Håkan Jonsson, ordförande för Jakt- och fiskesamerna i Sametinget. På bilden syns renar på berget Biergenis i Sorsele, Västerbotten. Arkivbild.

Splittring

Håkan Jonsson, ordförande för jakt- och fiskepartiet i Sametinget, menar att frågan splittrar samerna. Enligt honom kommer samer utanför samebyarna att drabbas oavsett utgång – vinner staten i HD blir det svårt att driva ett mål i framtiden om samisk rätt för jakt och fiske, vinner Girjas blir samerna utanför samebyn närmast utestängda från jakten, då den i stället kan upplåtas till "högstbjudande", hävdar Jonsson.

– Ironiskt nog så tror jag att det som gör att vi kan få behålla vår jakt är att staten vinner, inte samebyn.

I dag ligger ansvaret för att upplåta jakt och fisket i området hos länsstyrelsen.

Håkan Jonsson anser att Girjas hamnade fel redan från början i processen.

– Det blir fel att samebyn kräver ensamrätt och utger sig för att representera samerna. Att staten också behandlar det på det sättet gör mig ytterst besviken. De skulle med lätthet kunna hävda att det inte är en samisk rätt ni kräver, utan ni kräver rätt för en samisk organisation.

Britt Sparrock, sametinget, Per-Olof Nutti, ordförande sametinget och Anders Kråik, sametinget, fotograferade i samband med att huvudförhandlingen mellan Girjas sameby och staten inleddes i Högsta domstolen. Arkivbild.

"Nytt kapitel"

Matti Blind Berg, Girjas ordförande, har goda förhoppningar om att de får rätt i HD, då de till stor del fått det i tidigare instanser.

– Det kommer ett nytt kapitel nu, vi får vända blad och gå vidare. Vi lägger det bakom oss, det är trots allt tio år som har förflutit.

Håkan Jonsson utesluter dock inte nya juridiska prövningar – där han ser en process mellan icke renskötande och renskötande samer framför sig.

– Detta är en brännhet fråga och många samer som bor här uppe är beroende av jakten och även fisket, att vi då bara skulle nöja oss, det tror jag inte. Det är ett scenario som är olyckligt för samerna som folk, men det känns oundvikligt.

Högsta domstolen meddelar dom i målet på torsdag.

Girjas sameby sträcker sig från inlandet mellan Gällivare och Kiruna, ut till landsgränsen mot Norge. Girjas avlånga yta har i likhet med andra samebyars uppstått av att den naturligt följer renarnas vandring.