Enveten jakt på försvunna månstenar

Foto: Foto: Nasa/AP/TT
Sveriges månsten hackades fram av astronauten och geologen Harrison Schmitt som ingick i Apollo 17-expeditionen. Här är han i farten den 13 december 1972. Stenen är av lava och cirka fyra miljarder år gammal, enligt Tekniska museet. Arkivbild.
Foto: Foto: AP
USA:s president Richard Nixon donerar den 3 december 1969 en månsten på en plakett till Alaskas guvernör Keith Mille. Många år senare påstås stenen ha hittats i en soptunna. Arkivbild.
Foto: Foto: AP
Alla världens länder och alla amerikanska delstater fick en del av månen i gåva av USA på 70-talet. Här är delstaten Alaskas månsten. Arkivbild.

avTT

NYHETER

I en gest av goodwill skänkte USA för runt 50 år sedan månstenar till alla länder och amerikanska delstater.

I dag saknas många. God vilja präglar inte alltid historierna om dessa oskattbara objekt.

Från de sex månexpeditionerna mellan 1969 och 1972 tog Nasas astronauter hem cirka 382 kilo sten och jord.

USA:s president Richard Nixon beslutade 1973 att hela världen – då 135 länder – och de 50 amerikanska delstaterna skulle få ta del av unikt material från Apollo 11 och Apollo 17, den första och sista måntrippen.

Vissa mottagare fick bara små flisor, andra något större bitar. Den svenska månstenen ställdes ut på Tekniska museet i Stockholm, ihop med en liten svensk flagga som varit på månen med Apollo 17.

Blåste säljare

Joseph Gutheinz var tidigare specialagent vid den amerikanska rymdstyrelsen Nasa, där han utredde korruption bland underentreprenörer.

Men mest känd är han för sitt envisa och ideella sökande efter försvunna månstenar.

I slutet på 90-talet utförde han och en annan agent en spektakulär operation under täckmantel som återgav Honduras sin månsten. En affärsman från Florida, som köpt stenen av en honduransk arméöverste för 50 000 dollar, erbjöd den till Gutheinz för fem miljoner dollar.

– Det hade varit en militärkupp i Honduras. Och diktatorn som tog över gav månstenen till en av sina överstar som tack för hjälpen, säger den 63-årige Gutheinz till AFP på sitt advokatkontor i en förort till Houston.

Han som kallas "månstensjägaren" undervisar också vid universitetet i Phoenix och har dragit in sina studenter i straffrätt i jakten på saknade månstenar – vissa stulna, andra förstörda eller försvunna på annat sätt.

Borta i krig

Hittills har Gutheinz och hans studenter spårat upp 79 månobjekt från de två Apolloresorna. Men ännu är dussintals på drift.

I det ständigt krigshärjade Afghanistan har två månstenar gått förlorade. Samma sak i Libyen.

Irlands sten fanns i Dunsink-observatoriet som brann ner 1977. Den hamnade i schaktmassorna som fraktades bort.

Maltas sten stals från ett museum 2004.

På grund av den turkiska invasionen 1974 kunde Cypern inte ta emot sin sten. Den hamnade via omvägar hos sonen till en amerikansk diplomat. Till slut återfick Nasa den. Men Cypern väntar fortfarande på sin beskärda del av månen.

Någon i Mellanöstern ska ha köpt Nicaraguas sten för 5–10 miljoner dollar. Sedan dök den upp hos en casinoägare i Las Vegas. Han hade köpt stenen av en baptistmissionär som, oklart hur, kommit över den i Costa Rica. När casinoägaren dog kontaktade familjen Nasa, som sett till att Nicaragua återfått stenen.

Lockar diktatorer

Diktatorer tycks nära en stark böjelse för månstoff, som i all sin form är ovärderligt.

Rumänien fick två stenar. Den ena finns på ett museum i Bukarest. Den andra lade Nicolae Ceausescu rabarber på. Han och hustrun Elena avrättades under folkresningen 1989.

– Dödsboet efter den där fruktansvärda kommunistdiktatorn sålde den till någon kapitalist, säger Gutheinz.

– Stenen är där ute någonstans och en dag kommer jag att finna den.

Historien är snarlik i Spanien, men också våldsamt annorlunda.

Amiral Luis Carrero Blanco, Francodiktaturens regeringschef, blev 1973 sprängd i luften av den baskiska separatistiska terrorgruppen ETA. I hans ägo fanns landets Apollo 17-sten, som familjen donerade till Madrids marinmuseum där den finns att beskåda i dag.

Den andra spanska klenoden är fortfarande på villovägar. Men "månstensjägaren" är säker på att den finns hos någon anhörig till diktatorn Franco, som dog 1975.

– Det sägs att ett av Francos barnbarn har försökt sälja Apollo 11-stenen i Schweiz men Interpol stoppade det, säger Gutheinz till AFP.