Pengar till utanförskapsskolor brann inne

helskärm

Regeringens satsning för att få fler erfarna lärare till skolor i utanförskapsområden har gått trögt.

Ett snårigt regelverk har lett till att stora delar av pengarna aldrig betalats ut.

Nu ska reglerna lättas.

OECD har kritiserat Sverige för att skolor med störst pedagogiska och sociala utmaningar har svårast att rekrytera skickliga lärare. Det har regeringen försökt åtgärda bland annat genom ett särskilt statsbidrag, som skulle användas för att kunna erbjuda högre löner till de mest erfarna lärarna (förstelärare) på skolor i utanförskapsområden.

Sedan 2016 har en förstelärare i utanförskapsområden kunnat tjäna 5 000 kronor extra i månaden genom bidraget.

Mycket har brunnit inne

Men under våren 2019 utbetalades endast 4,5 miljoner kronor av de totalt 8 miljoner kronor som var avsatta till satsningen. Det går i linje med nivåerna från tidigare år – drygt 50 procent av pengarna har utbetalats, enligt Joakim Feldt, avdelningschef på Skolverket.

Svåruppnåeliga villkor har gjort att nästan hälften av satsningen aldrig kommit till bruk i skolorna. Systemet för utbetalning ska därför bli enklare från och med den 1 augusti, genom att ett antal tidigare krav slopas. Samtidigt höjs bidraget från 5 000 till 10 000 kronor extra i månaden.

– Syftet har varit att anställa fler förstelärare i de här områdena. Man har kommit en bit på vägen, men inte nått så långt som man kanske har velat, säger Joakim Feldt.

Stora skillnader

Utbildningsminister Anna Ekström (S) hoppas att förändringarna i regelverket gör att fler kan ta del av bidragspengarna.

– Det här är något som vi naturligtvis kommer att fortsätta att titta på. Ambitionen är givetvis att de bidrag som staten skickar ut ska kunna användas för att göra skolan bättre, säger hon.

Skillnaden i hur stor del av bidraget som olika huvudmän fått ut fram till nu är stora. Under bidragsåret 2018/19 fick Stockholm drygt 4 miljoner kronor i bidrag, motsvarande 99 procent av vad staden hade rätt till enligt bidragsramen. Borås kommun, som hade rätt till knappt 1,5 miljoner kronor, fick inte ut ett enda öre.

Enligt Julio Garcia Atterström, verksamhetschef på grundskoleförvaltningen i Borås, beror det på att det har varit svårt att uppfylla villkoren för bidraget.

– Det är självklart frustrerande. Dels eftersom vi vill ha fler förstelärare, men också för att vi inte kunnat nyttja pengarna.

Kritik mot bidraget

Men även om de lättade regelverken nu leder till att kommunen lyckas locka fler förstelärare till utanförskapsområden är han kritisk till bidragets utformning i stort.

– Vi spränger lönestrukturerna i lärarleden, det blir oerhörda skillnader. Med 10 000 kronor extra kommer det att finnas lärare som tjänar mer än sin egen rektor.

I stället bör man satsa på att stärka rektorns roll och förutsättningar, tycker han.

– Du kan få den mest kompetenta förstelärare som finns, men den personen kan inte utveckla skolan själv. Det måste finnas en organisation på skolan som möjliggör skolutveckling för lärare, och då är rektorn avgörande.