Röjningsloket kortar avbrottstiden

avTT

1 av 3 | Foto: Johan Nilsson/TT
Lokföraren Mathias Johansson på väg ombord på röjningsloket i Malmö. Lokförarna som kör röjningsloket har jour dygnet runt och ska inställa sig inom 30 minuter när det behövs.

Trafikverkets nya röjningslok i Skåne har lett till kortare avbrott när tåg har gått sönder.

De första sex månaderna gjorde loket totalt 13 utryckningar från Malmö godsbangård.

Snart ska hela Sverige förses med röjningslok.

– Vid de tillfällen då vi har fått köra ut med loket och hämta så har det varit en stor framgång, för det har fungerat väldigt bra, summerar Göran Holmberg, verksamhetssamordnare i Trafikverkets södra trafikledningsområde.

Än så länge testas röjningsloket i ett skånskt pilotprojekt, men från och med december ska arbetssättet introduceras i övriga delar av landet. Totalt ska Sverige ha 15 röjningslok.

Alla tågtyper

Det är ett stort, kraftigt lok som står i beredskap i Malmö. Det ska kunna dra 1 600 ton tunga godståg och är utrustat med övergångskopplingar för alla de tågtyper som finns i Sverige.

Eftersom det är dieseldrivet fungerar det även på tågbanor som inte är elektrifierade och i bansektioner som är spänningslösa.

Lika viktigt som själva loket är den nya personalberedskap som finns för att snabbt bemanna det vid behov.

Utöver de 13 utryckningarna har personalen gjort sig beredd för avfärd vid ytterligare tio tillfällen, men sedan har processen avbrutits eftersom järnvägsbolagen meddelat att de själva kunnat frakta bort sina havererade tåg.

– Hela syftet med det här är att ha en alternativ plan för att kunna agera meddetsamma, säger Göran Holmberg.

Innan pilotprojektet startades utbildades ungefär 1 000 anställda på Trafikverket och hos järnvägsföretagen om prioriteringar, beslut och arbetssätt vid störningar i tågtrafiken.

En första större övning gjordes i april och i slutet av september genomförs ytterligare en.

Skräckexempel

Uppdraget från regeringen har varit att förkorta den tid resenärer sitter fast i tåg vid störningar – det finns skräckexempel där ett stort antal människor suttit fast i många timmar på tåg i sträng kyla eller plågsam hetta.

TT: Varför har inte detta gjorts tidigare?

– Det kan ha varit oklart med uppdrag och roller. Man har kanske inte heller på samma sätt tänkt på det ur resenärernas perspektiv. Nu drar man i gång direkt och har väl avvägda avstämningspunkter genom processen, säger Göran Holmberg.

ARTIKELN HANDLAR OM

Malmö

Tågtrafik