Putin – från hyllad till ifrågasatt

Vladimir Putin har suttit 20 år vid makten i Ryssland, längre än någon sedan Josef Stalin.

Inget tycks rubba 66-åringen, men i sommar har oppositionens protester samlat stora skaror.

När dåvarande presidenten Boris Jeltsin utsåg Vladimir Putin till premiärminister var han ganska okänd. Han hade varit chef för säkerhetstjänsten, men var rätt oprövad som politiker.

Under de två decennier som han styrt Ryssland, omväxlande som president och premiärminister, har han skapat ett toppstyrt, auktoritärt system med sig själv i centrum.

Trots att Putin har opinionsstöd som många västledare bara kan drömma om, har populariteten dalat på senare tid. Under sommaren har ilskan växt över hur oppositionen behandlats i det kommande borgmästarvalet i Moskva. Demonstranter har gått ut på gatorna, trots risken för att gripas och hamna i fängelse.

Hårt mot hårt

Protesterna har mötts av den största polisinsatsen sedan 2011/2012, då liknande, men större demonstrationer ägde rum.

– Det talar för att man är väldigt orolig för att det här ska sprida sig och vill stämma i bäcken, säger Gudrun Persson, Rysslandsforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Nu gäller protesterna ett lokalval – även om det handlar om Moskva – men 2021 är det parlamentsval och 2024 löper Putins nuvarande mandatperiod ut. Enligt konstitutionen får han inte sitta längre.

Osäkerheten är stor om vad som ska hända då.

– Det är ett politiskt auktoritärt system, som har byggts upp under 20 års tid. Det förutsätter på något vis en Putin i toppen, säger Gudrun Persson.

– Hur ska man kunna ratta det här för att säkra att man sitter kvar vid makten? Och för Putins egen del, handlar det om att han måste säkra immunitet – åtalsfrihet – om han skulle lämna politiken.

Styr bilden av sig själv

När Putin tillträdde tilläts oppositionspartier att ställa upp i val. Nu tillåts bara den opposition som systemet godkänt. All annan opposition har det otroligt tufft.

Sedan Putin kom till makten har en stor del av ekonomin förstatligats. Putin har även kontroll över tv-stationer som sänder nationellt. Därmed kan han styra bilden av sig själv.

Han profilerar sig som en kraftkarl – gärna i bar överkropp – en sportig, energisk och vältalig ledare.

En president som har stormaktsambitioner och som har trappat upp sin konfrontatoriska anti-västretorik på senare år.

– Omedelbart efter annekteringen av Krim var det populärt på hemmaplan, men det har ebbat ut lite. Man kan se i vissa opinionsundersökningar att folk är ganska trötta på den här fientliga politiken. Men framför allt är man trött på att ekonomin går kräftgång, säger Gudrun Persson.

Den ryska ekonomin har drabbats hårt av fallande oljepriser och västs sanktioner. Hushållens realinkomster faller för femte året i rad. Särskilt missnöje finns mot att man får betala högre moms och att pensionsåldern höjts.

Djupfrysta relationer

Annekteringen av Krim 2014 och stödet till ukrainska separatister i Ukrainakriget har dessutom djupfryst relationerna med väst, något som började redan med Georgienkonflikten 2008.

– Om han hade avgått 2008 i mars, som det var tänkt, då hade han fått ett väldigt gott eftermäle, tror jag. Det var före Georgien, ekonomin gick bra och relationerna med väst var goda, säger Gudrun Persson.

Frågan är vad Putin har för plan för sig själv efter 2024, då hans presidenttid tar slut.

– Det finns egentligen ingenting annat i dag än konstitutionen som tyder på att han tänker sluta. Ambitionen är väl på något sätt att han ska sitta kvar, men frågan är i vilken roll, säger Gudrun Persson.