Damberg: Skjutningar kan vända ned 2021

TT

Publicerad 2021-02-01

Inrikesminister Mikael Damberg (S).

Inrikesminister Mikael Damberg (S) tror en vändning i kampen mot gängen är möjlig 2021.

Samtidig konstaterar han att 2020 blev ett mörkt år.

Damberg vädrar viss optimism i kampen mot gängbrottsligheten, trots att 2020 slog rekord i antalet skjutningar.

– Det är möjligt att vändningen kommer i år, men det är ett svårt läge, säger han på en pressträff.

Han grundar sitt hopp bland annat på att antalet polisanställda blir fler. Till 2024 ska de ha blivit drygt 38 000, tio tusen fler jämfört med 2016. I dag är antalet 33 726.

– Vi har kommit halvvägs, säger Damberg.

Han pekar också på att polisen kraftsamlar mot gängen och på att öka sin närvaro i utsatta områden.

Över hälften av dödsskjutningarna sker i eller har anknytning till Sveriges utsatta områden, där omkring 5,4 procent av landets befolkning bor.

Fler inlåsta

Ett bevis för att polisen flyttat fram sina positioner och att skärpta lagar ger effekt är, enligt Damberg, att omkring tusen fler personer sitter frihetsberövade i dag än för två år sedan.

– Det betyder att många fler gängkriminella sitter i fängelse eller häkte just nu, säger Damberg.

Under det gångna året ökade skjutningarna med tio procent till 366. De har resulterat i 47 avlidna och 117 skadade. Damberg lyfter fram att ökningen framför allt beror på många pågående gängkonflikter i Stockholmsområdet. Där har skjutningarna ökat med 79 procent.

I polisregion Väst och Öst har antalet skjutningar ökat något.

Damberg pekar på ljusglimtar i den för övrigt dystra statistiken för 2020. I polisregion Syd har antalet skjutningar fortsatt minska och antalet sprängningar i hela landet har minskat något.

Blir ett "leveransår"

En vändning i kampen mot gängen 2021 skulle, enligt Damberg, vara om statistiken visar på ett minskat antal skjutningar och sprängningar när året är slut.

Ytterligare en annan grund för att inrikesministern hyser viss optimism är de nya befogenheter polisen fått på senare tid. Polisen fick till exempel under 2020 möjlighet till hemlig dataavläsning. Enligt Damberg så har användningen av den åtgärden blivit mer effektiv än vad polisen själv trott från början.

Inrikesministern pekar också på att flera lagförslag från regeringen är på gång. Han kallar 2021 för ett "leveransår".

Damberg räknar med att en lagändring om husrannsakan i brottsförebyggande syfte ska kunna träda i kraft i slutet av året. Under våren kommer också ett lagförslag som innebär att uppgifter som misstänkta och vittnen lämnar till polisen i ett tidigt skede i brottsutredningen ska kunna väga tyngre vid en rättegång än i dag.

I maj och juni ska dessutom flera tunga utredningar presentera förslag, till exempel om anonyma vittnen, kronvittnen och strängare straff för brott kopplade till gänguppgörelse.

ANNONS