Mona, 31, dog – när hon bar norska parets barn

Uppdaterad 2018-03-11 | Publicerad 2018-03-10

Hon ställde upp som surrogatmamma åt ett norskt par.

Det slutade med att hennes egna fyra barn förlorade sin mamma.

Här är berättelsen om Mona, 31 – och hennes roll i den tidigare indiska storindustrin.

Mona Qureshi, 31, var gravid i sjätte månaden med tvillingar när hon i juli 2012 lades in på sjukhuset i Mumbai, i Indien. Det var ett norskt par som hade betalat henne för att hon som surrogatmamma skulle föda deras barn.

Mona hade fött fyra egna barn – men den här gången blev hon allvarligt sjuk. När hon inte blev bättre bestämde sig läkarna för att sätta i gång en naturlig födsel.

En av tvillingarna dog, den andre överlevde. Mona somnade in på sjukhuset dagen därpå, efter att ha drabbats av organsvikt.

Hade agent från kliniken

Historien om Monas tragiska öde berättas i ett långt reportage av frilansjournalisten Signe Rosenlund-Hauglid för norska VG. Den fattiga, unga mamman som växte upp i slummen valde att bli surrogatmamma 2012, enligt hennes föräldrar.

Mona arbetade tidigare som sömmerska och kunde varken läsa eller skriva.

Mona blev gravid med det norska parets tvillingar bara fyra månader efter att hon fött sitt fjärde barn, flickan på bilden.

Mona Qureshi sökte själv upp fertilitetskliniken som skötte förmedlingen.

– Hon sa att hon önskade att donera ägg. Jag sa att vi inte behövde äggdonatorer, men surrogatmödrar, säger Gausiya Khan, agent vid kliniken.

Det var bara Monas mamma och make som visste om beslutet att bli surrogatmamma.

Det var tidigt 2000-tal som det blev lagligt i Indien att ta betalt för att föda någon annans barn. Det var betydligt lägre priser än i USA, där det fortfarande är lagligt med kommersiellt surrogratmödraskap i många delstater.

Enligt agenten fick Monas make drygt 300 000 rupi, runt 40 000 norska kronor, i kontanter efter hennes död.

Fick gulsot

Fertilitetskliniken erbjöd de gravida kvinnorna att bo på ett hem och mellan 30 till 40 gravida surrogatmödrar kunde dela på två sovrum och kök, enligt VG:s reportage.

Mona hade tackat nej till att bo där, trots att kliniken helst ville ha kvinnorna nära under graviditeten. Hon uppges ha struntat i inbokade läkarbesök, men uppsökte sjukvård när hon blev sämre och sämre.

– Blodproven visade att hon hade fått gulsot. Senare förvärrades hennes tillstånd så hon flyttades till intensivvårdsavdelningen, säger Gausiya Khan.

 Kliniken där Mona Qureshi bestämde sig för att bli surrogatmamma åt ett norskt par för sex år sen.

Några dagar senare dog Mona Qureshi.

Trots det som hände henne är det ovanligt med dödsfall bland surrogatmammorna, enligt forskaren.

– Den här historien illustrerar ganska bra hur klinikerna saknar säkerhetsrutiner för situationer som denna. Det illustrerar också sårbarheten hos fattiga människor med låg utbildning när de går in i komplicerade kontrakt, som för med sig komplicerad lagstiftning, säger forskaren Kristin Engh Førde.

Kliniken ställdes aldrig till svars för vad som hände Mona. Barnet som överlevde graviditeten bor nu i Norge med sin norska familj.

Var storindustri i Indien

Nu har man satt stopp för industrin. Premiärminister Narendra Modi meddelade 2014 att den konservativa regeringen inte längre stöttade kommersiellt surrogatmödraskap och numera får endast indiska par som inte kan få barn använda sig av surrogatmödrar.

Kristin Engh Førde uppskattar att mellan 350 och 500 barn födda av surrogatmammor kommit till Skandinavien från Indien.

Det är få länder i världen som tillåter surrogatmödraskap för betalning. I varken Norge eller Sverige är det tillåtet med surrogatmödraskap över huvudtaget. Men frågan har varit omdiskuterad.

Flera av allianspartierna hade sagt ja till altruistiskt surrogatmödraskap, vilket innebär att kvinnan inte gör ekonomisk vinning på graviditeten. Så sent som i januari beslutade svenska regeringen att inte ändra reglerna.

– Att bära ett barn ska vara fritt från påtryckningar. Det ska inte vara möjligt att använda tvång mot till exempel en närstående kvinna. Det ska inte heller finnas utrymme för att man ska kunna betala sig fram, sade Heléne Fritzon, biträdande justitieminister, till Ekot då.

ANNONS

Följ ämnen i artikeln