Förslag: Ställ 8-åringar inför brottsnämnd

Anja Haglund/TT

Johanna Ekström/TT

Publicerad 2024-05-08

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) tar emot en utredning från Susanne Eberstein.

Barn och unga ska kunna ställas inför ungdomskriminalitetsnämnder av dansk modell, föreslår regeringens utredare.

Omkring 1 500-2 000 barn bedöms kunna omfattas varje år – och det finns ingen nedre åldersgräns.

Allt fler barn och unga dras in i kriminalitet och i Tidöavtalet slår regeringen och SD fast att ett system med ungdomskriminalitetsnämnder ska prövas i Sverige.

– När vi tillträdde var det allt fler och allt yngre barn som drogs in i kriminalitet, och situationen blev allt värre, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).

På onsdagen presenterade regeringens utredare Susanne Eberstein sitt förslag.

I likhet med Danmark föreslår utredaren att en ny myndighet inrättas för att hantera nämnderna, Myndigheten mot ungdomskriminalitet (Muk).

Räcka med risk

En skillnad jämfört med det danska systemet är att det ska räcka med en risk för att barnet ska begå ett brott av allvarlig karaktär, i Danmark krävs misstanke om brott.

– I Danmark har man missat många barn. Vi vill att man ska komma in redan när det finns en risk, inte när det väckts misstankar, säger utredaren Susanne Eberstein.

Anmälan ska göras av polisen och det finns ingen nedre åldersgräns.

– Men det är klart, vi pratar ju inte om riktiga småungar, där måste man ha andra insatser, säger Eberstein.

Men åttaåringar skulle mycket väl kunna ställas inför nämnden om de till exempel umgås med äldre kriminella, säger hon.

Varje nämnd ska bestå av tre ledamöter, en domare som ordförande och övriga från polis och kommun.

Krav på skolgång

Barn och vårdnadshavare ska efter anmälan kallas till möte med nämnden där en handlingsplan upprättas.

– Det handlar både om krav och insatser. Kravet kan vara att barnet ska gå i skolan eller delta i fritidsaktiviteter, insatserna kan till exempel vara extrahjälp i skolan, säger Susanne Eberstein.

I Danmark kan nämnden även besluta om tvångsåtgärder, som utegångsförbud och tvångsplaceringar på ungdomshem, men det är inte aktuellt i den svenska modellen.

Vad är det mest ingripande nämnden ska kunna besluta om?

– Det är till exempel kravet att man ska gå i skolan och att det kommer att kontrolleras väldigt noga, säger Eberstein.

För att nämnderna ska kunna införas krävs dock ytterligare en utredning för att reda ut detaljerna.

Regeringen uppger att man ska skicka förslaget på remiss och ger inget besked om huruvida man kommer att ta förslaget vidare efter det.

Följ ämnen i artikeln