Svensk sjukvårdspersonal till ebolaområden

Uppdaterad 2014-10-17 | Publicerad 2014-10-09

Specialbyggda isoleringsceller, ambulansflyg och pengar till olika FN-organ.

Så försöker Sverige hindra ebolaspridningen i Västafrika.

Aftonbladet ger dig alla aktuella svar om den svenska hanteringen av epidemin.

Regeringen avsatte ytterligare tolv miljoner kronor till kampen mot ebola under torsdagen. Pengarna har två syften: Att skapa ännu bättre evakueringsmöjligheter om svenskar insjuknar i ebola i Västafrika. Och en informationssatsning för att få mer svensk sjukvårdspersonal att åka ner till området.

Sedan april 2014 har Sverige avsatt 157 miljoner kronor i kampen mot ebola-spridningen i Västafrika.

Merparten av pengarna har gått till FN-organ som UNICEF, WHO och WFP, som bekämpar epidemin i Guinea, Liberia och Sierra Leone.

25 miljoner kronor har gått till MSB (Myndigheten för samhällskydd och beredskap) som ska ordna boende och sjukvård för uppemot 200 sjukvårdare i Liberias huvudstad Monrovia.

Komplett insats på väg

- Vår kompletta insats skickas ner nästa torsdag. Vi kommer inte att jobba direkt i ebolaspridningens centrum, utan med att stötta den insats som pågår. Vi skapar en bra boendemiljö och två specialbyggda isoleringsceller, där sjukvårdare som fått ebolasymptom kan få vård i avvaktan på provtagningsresultat. Vi bygger också luftkonditionerade vilorum där vårdpersonal kan varva ner, vilket behövs eftersom det kan bli 50 grader i skyddsdräkterna, säger Ann-Charlotte Zakrisson, enhetschef för insatser vid MSB.

I dag torsdag fattade regeringen beslut om utbildningsinsatser av svensk sjukvårdspersonal, så att de ska kunna bilda sig en uppfattning om det är säkert att åka ner till ebolaområdet och därmed kunna fatta ett tryggt beslut om de vill åka eller inte. Socialstyrelsen ska också undersöka vilket behov som finns av svensk personal på plats i Västafrika, och hur sjukvårdspersonalens svenska arbetsgivare kan underlätta så att personal frigörs för hjälparbete:

- En utmaning i sammanhanget är att den mesta personalen är anställd av landstingen. Men jag har varit i kontakt med Sveriges Kommuner och Landsting och fått god respons. De jobbar för att se över på vilka sätt de kan underlätta för personal att åka ner och göra en insats, säger sjukvårds- och folkhälsominister Gabriel Wikström (S).

- Vi tvingar ingen att åka, allt bygger på frivillighet. Men tanken är att utökade informationsinsatser ska ge fler intresserade, som kan tänka sig att åka ner, säger Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen.

Hittills har svensk sjukvårdspersonal på plats skickats ner av olika hjälporganisationer.

Ambulansflyg på gång

Den andra delen i torsdagens regeringsbeslut är bättre evakueringsmöjligheter om svenskar insjuknar i ebola i Västafrika. Hittills har Sverige haft beredskap att skicka ett Herkules-plan, personal från Universitetssjukhuset i Linköping och en högisolerings-ambulans för att hämta smittade svenskar, om behovet uppstår. Men den insatsen har egentligen inte varit finansierad. Regeringsbeslutet innebär att Herkules-hämtningen finansieras och att Socialstyrelsen kan ta fram en alternativ plan, för hämtning med ambulansflyg i mindre allvarliga fall:

- Dagens regeringsbeslut ger oss möjlighet att ta fram en resurs med ambulansflyg, i stället för Herkules-plan. Om det handlar om personal där smitta misstänks men det inte finns några symptom än, då kan Herkules-planet vara onödigt avancerat, säger Johanna Sandwall.

Redan före regeringens beslut om utbildningsinsatser har Karolinska Institutet förberett tre tvådagarskurser för att förbereda personal för arbete i de eboladrabbade områdena. Av de 14 personer som är anmälda till den första kursen — som inleds nu på måndag — tillhör åtta den MSB-insats som skickas ner nästa torsdag. Det rör sig framför allt om medicinsk personal, men också logistiker, administratörer och en camp-tekniker.

Om någon insjuknar i Sverige eller om någon svensk blir sjuk i Västafrika transporteras han eller hon till Universitetssjukhuset i Linköping. Där finns en speciell högisoleringsenhet där ebolapatienter kan vårdas under lång tid. I Linköping finns också två specialutrustade ambulanser som kan hämta patienter från andra delar av landet, och flygplan. Folkhälsomyndigheten har ett säkerhetslaboratorium med dygnet-runt-beredskap för att snabbt kunna ställa diagnos på prover från misstänkta patienter. Alla smittskyddsläkare och infektionskliniker har fått rekommendationer från Socialstyrelsen hur de ska agera om ebola misstänks

"Inte en kris i Sverige"

Statsepidemiolog Anders Tegnell tonar ner risken för en ebolaepidemi i Sverige:

- Detta är inte en kris i Sverige och kommer inte att bli det.

Enligt Tegnell innebär det en minimal risk om smittade svenskar förs från Västafrika för vård i Sverige. Han tror inte heller på någon spridning från vanliga resenärer som kommer från Västafrika:

- Ebola har nu drabbat mellan fem och tio tusen personer. Bara två eller tre av dem har rest någonstans, en till Nigeria, en till Senegal och en till USA. Vi kommer ner i extremt små tal för möjligheten att det ska dyka upp någon i Sverige. Och skulle det ske har vi bra strukturer för att hantera det, säger Tegnell.

Screening av flygpassagerare från de drabbade områdena är inte heller aktuell, enligt Tegnell. USA har infört det för passagerare som kommer med direktflyg från Västafrika. Till Sverige finns inga sådana direktflyg. Dessutom är screening ingen säker metod, eftersom drabbade inte uppvisar några symptom under inkubationstiden, som är upp till tre veckor lång. Under inkubationstiden smittar den drabbade heller inte sin omgivning.

Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC varnar för att antalet smittade kan stiga till 1,5 miljoner i början av 2015, enligt Svenska Dagbladet. Inte ens då ser Anders Tegnell några större problem för Sverige:

- Det skulle innebära en marginell ökning av risken för smittspridning till Sverige, eftersom risken är så extremt liten i dag.

Ebola är ett slags blödarfeber, med mycket hög dödlighet. Ebola gör bland annat att kroppens förmåga att stoppa blödningar slutar fungera. Smittade blir snabbt allvarligt sjuka och blöder från alla delar av kroppen.

Följ ämnen i artikeln