Malmöpolisen får hjälp av specialgrupp efter gruppvåldtäkterna
Publicerad 2018-01-05
Fyra grova överfallsvåldtäkter med flera gärningsmän har inträffat i Malmö under november och december.
Ännu har ingen gripits för brotten och polisens Nationella gärningsmannaprofilgrupp har nu kallats in för att hjälpa till.
– Det handlar inte om att identifiera en enskild person utan en viss typ, säger gruppchefen Eva Von Vogelsang till Ekot.
Under november och december har fyra grova våldtäkter inträffat i Malmö.
12 november misstänks en kvinna ha utsatts för en gruppvåldtäkt i anslutning till en festlokal vid Segevång och 15 november ska ett okänt antal gärningspersoner ha våldtagit en kvinna vid en gångtunnel vid Södervärn.
Den 16 december blev en ung kvinna våldtagen utomhus av flera män vid en lekplats i Norra Sofielund och den 29 december ska en kvinna ha överfallits och våldtagits av flera män i stadsdelen Högaholm.
Ingen person har gripits
I nuläget har ingen person gripits misstänkt för någon av brotten.
Åklagaren Lena Körner, som leder samtliga förundersökningar, säger att man just nu arbetar för fullt med utredningsarbetet.
– Men mer än så kan jag inte säga i nuläget.
Polisen har tidigare sagt att man i nuläget inte gör några kopplingar mellan de fyra våldtäkterna. Något som Lena Körner inte vill svara på.
Hon vill heller inte kommentera om det finns någon eller några misstänkta.
– Det vill jag inte uttala mig om. Men i nuläget är ingen person gripen.
Hjälpte till vid mordet på Anna Lindh
Under måndagen anlände polisens gärningsmannaprofilgrupp till Malmö.
De åtta medarbetarna består av utredare, kriminaltekniker, beteendevetare, rättspsykiatriker och rättsläkare, och hjälper polisen vid särskilt komplicerade utredningar, som vid grova våldsbrott, sexualbrott och mordbränder.
Tidigare har man bland annat hjälpt till vid serieskytten i Malmö, serievåldtäktsmannen i Örebro, och mordet på utrikesminister Anna Lindh.
Gruppchefen Eva Von Vogelsang förklarar för Ekot att man just nu arbetar med att samla in information samt besöker de olika brottsplasterna.
– Vi försöker få fram så mycket information som möjligt då det gäller för oss att få en fullödig bild av samtliga brottstillfällen. Även berättelserna från de brottsutsatta är väldigt centrala att gå igenom, säger hon till Ekot.
Ska identifiera en okänd gärningsman
Arbetet med gärningsmannaprofil handlar enligt Eva Von Vogelsang om att sätta upp hypoteser om en okänd gärningsman som inte har identifierats.
– Det handlar inte om en enskild person utan om en viss typ. Är detta en person med trolig kriminell livsstil och vad kan drivkrafterna eller motivet ha varit. Det är även viktigt att det är spaningsbart, säger hon till Ekot.
Då det är flera brottstillfällen och troligtvis flera gärningsmän måste gruppen hantera en större mängd information, vilket riskerar att försvåra bilden.
– Det är ett komplext arbete och i nuläget är det osäkert hur långt vi kan komma i våra analyser. Det finns en stor risk att det blir en blandning av olika gärningsmannaprofiler, säger Eva Von Vogelsang till Ekot.
Efter informationsinsamlingen kommer gruppen återvända till Stockholm.
– Där försöker vi klargöra vad som hänt i de här enskilda brotten och rekonstruera händelseförloppen. Sen frågar vi oss varför de här brotten skedde, hur kommer det sig att de här personerna blev brottsoffer, och om det går att klargöra vilken typ av gärningsmän som kan ha begått brotten.
Åklagaren: ”Fördröjer vårt arbete”
Åklagaren Lena Körner har poängterat att det i flera av fallen finns möjligt bevismaterial som kan ge dna-spår i form av föremål som beslagtagits på eller intill de olika brottsplatserna.
Tidigare har flera medier rapporterat att polisen, trots att de begärt förtur, inte har fått inte ett enda svar på dna-bevisning från laboratoriet Nationellt forensiskt centrum (NFC). Något som Lena Körner anser är ett bekymmer.
– Eftersom det tar tid med analyserna så fördröjer det vårt arbete.
NFC: Stämmer inte
Men enligt Susanne Karlsson, kommunikatör på NFC, stämmer inte uppgifterna om de långa handläggningstiderna i våldtäktsärendena.
– I de tre första fallen lämnades preliminära resultat till utredningen efter några veckor från det att materialet inkommit till oss. Dock görs ytterligare analyser i några av fallen. I det fjärde ärendet har material just kommit till oss. I nuläget kan vi inte ge mer detaljer kring detta på grund av förundersökningssekretess men alla fyra ärenden har förtur.
I ett pressmeddelande skriver Stefan Sintéus, polisområdeschef i region Syd, och Stefan Johansson, chef för den forensiska sektionen, att de är glada för den snabba hjälp som de fått i den pågående förundersökningen.
– Det har funnits en stor vilja att göra undersökningarna så snabbt och bra som möjligt och när vi har önskat förtur för våra ärenden har vi fått det, säger Stefan Johansson.
”Finns ingen ”quick fix”
Trots det har NFC under en tid fått stark kritik för att väntetiderna är flera veckor långa och antalet kriminaltekniska undersökningar ökar för varje år.
Till P1-programmet Kaliber säger flera hundra av landets åklagare att de är missnöjda med de långa väntetiderna då det försvårar utredningar av grova brott och kan leda till att misstänkta gärningsmän går fria.
– Problemet bottnar i att vi i grund och botten är för få. Det finns ingen ”quick fix” utan det vi gör är att vi försöker strukturera upp det på olika plan, förklarar chefen för NFC, Lena Klasén, för Sveriges Radio.
Handläggningstid på tre månader
Under 2016 hade NFC totalt 7 000 ärenden gällande grova brott, i vilket sexualbrottsärenden räknas in.
Hälften av ärendena utreds inom 47 dagar. Av de återstående ärendena avslutas 80 procent inom 105 dagar. Resterande 20 procent dröjer tre månader eller mer innan polisen får ett svar.
Att det dröjer beror delvis på att ärendena har ökat, men också att fler skott görs per skjutning samt en ovilja att vittna, vilket gör fallen mer omfattande.