Fem punkter om avtalsrörelsen

Uppdaterad 2023-03-31 | Publicerad 2023-03-24

Industrifacket och arbetsgivarna är överens om ett nytt avtal.

Men varför går industrin först och vad är ”märket” för något?

Här är fem punkter som förklarar vad som händer.

Vad händer?

Under 2023 ska 450 kollektivavtal förhandlas om. Det berör totalt 2,2 miljoner löntagare i Sverige. Startskottet var förhandlingarna mellan industrins parter där man nu kommit överens om ett nytt avtal med löneökningar.

Varför börjar industrin?

1997 ingick arbetsgivare och arbetstagarorganisationerna inom industrin ”Industriavtalet”. Bakgrunden var hög inflation under 80- och 90-talet, som delvis var en följd av höga löneökningar. För att säkra Sveriges viktiga exportindustri kom arbetsmarknadens parter överrens om industrin skulle vara de första att förhandla nya kollektivavtal.

Vad är ”märket”?

När parterna inom industriavtalet nu kommit överrens om årets löneökning, blir det ”märket” som övriga branscher ska förhålla sig till. Det betyder att man inte ska avvika från mycket ”märket”. Målet är stabila löneökningar utan att Sverige förlorar sin internationella konkurrenskraft.

Hur ser läget ut?

Sedan Industriavtalet infördes 1997 har den svenska inflationen varit låg och varje år har svenska arbetstagare fått en reallöneökning. Det vill säga att löneökningarna har varit högre än inflationen. Det nya avtalet ger en löneökning på 7,4 procent, varav 4,1 procent det första året.

Varför är det extra känsligt i år?

Den oroliga ekonomiska situationen med skenande inflation gör att årets avtalsrörelse är extra känslig. De oberoende medlarnas bud ligger under inflationen, vilket betyder att svenska löntagare kommer få en reallönesänkning för första gången sedan Industriavtalet infördes. Men bägge parter är överrens om att löneökningarna behöver hållas låga för att motverka inflationen.