Vad du behöver veta om EU-valet

Britt-Marie Seibold/TT

Uppdaterad 2019-05-26 | Publicerad 2019-05-23

Valrörelsen inför EU-valet är inne i slutspurten.

På söndag går svenska folket till val för att utse dem som ska representera Sverige i EU-parlamentet de kommande fem åren. Hur går valet till och vad gör egentligen EU-parlamentet? Här är en guide som ger dig svaren.

Invånarna i de 28 medlemsländerna ska utse ledamöter i EU-parlamentet för de kommande fem åren. Valet pågår mellan 23 och 26 maj. Olika länder har olika valdagar. Det stora flertalet länder har liksom Sverige valt att gå till val söndagen den 26 maj.

Antalet ledamöter från varje land beror på folkmängd. Tyskland, som är det folkrikaste landet i EU, har 96 ledamöter i det nuvarande parlamentet. De minsta länderna, Cypern, Estland, Luxemburg och Malta, har sex ledamöter var.

Vilka får rösta?

Du har rösträtt till Europaparlamentet om du fyllt 18 år senast på valdagen, är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige. Du kan också ha rösträtt om du är medborgare i något av EU:s medlemsländer, är folkbokförd i Sverige och har anmält dig till röstlängden senast den 26 april.

I Sverige är vallokalerna öppna mellan klockan 8 och 21. Man kan också förtidsrösta i olika lokaler i Sverige och på ambassader och konsulat utomlands.

Ovisst om brexit

Det EU-parlament som sitter nu har 751 ledamöter. Tanken var att det tillträdande parlamentet skulle bantas till 705, eftersom Storbritannien enligt planerna redan skulle ha lämnat EU. Nu har britterna fått förlängd tid på sig fram till den 31 oktober i år. Och eftersom britterna ska delta i EU-valet, återgår man till det gamla systemet med 751 mandat. När – och om – Storbritanniens medlemskap i EU löper ut avslutas också mandaten för de brittiska Europaparlamentarikerna.

Sverige har i dag 20 platser och skulle i det nya parlamentet få 21, på grund av den omfördelning som brexit skulle leda till. Eftersom britterna deltar i valet blir konsekvensen att Sverige mister sitt omfördelningsmandat, i alla fall tills vidare.

Vad gör EU-parlamentet?

EU styrs av tre institutioner: EU-kommissionen, ministerrådet och EU-parlamentet. Kommissionens uppgift är att företräda EU:s gemensamma intressen och ministerrådets är att företräda medlemsstaternas. Europaparlamentets uppgift är att representera medborgarna.

Det huvudsakliga arbetet i parlamentet består i att besluta om nya lagar, men de folkvalda fattar också beslut om EU:s budget och ska även kontrollera och godkänna EU-kommissionen. Europaparlamentet yttrar sig också i olika frågor genom att skriva resolutioner, eller lobbar för förslag som de tycker att kommissionen ska lägga fram. I den ordinarie beslutsprocessen, som är utgångspunkt för de flesta frågor, måste ministerrådet och EU-parlamentet vara överens för att en ny lag ska bli till.

Parlamentets verksamhet är förlagd både till Strasbourg i Frankrike och Bryssel i Belgien. I parlamentet arbetar närmare 7 700 anställda, utöver de folkvalda.

Olika partigrupper

Det finns åtta olika partigrupper i EU-parlamentet, och några partigruppslösa ledamöter. Störst i dag är Kristdemokratiskt konservativa EPP (European peoples party) där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår. EPP har 217 mandat. Näst största gruppen, med 187 ledamöter, är S & D (Socialists and democrats) där Socialdemokraterna och Feministiskt initiativ från Sverige ingår.

Inget vanligt val

EU-valet skiljer sig en hel del från svenska riksdagsval. Till exempel har partier som inte lyckats ta sig in i riksdagen flera gånger skrällt i EU-valet. Senaste exemplet är Feministiskt initiativ (Fi) som lyckades ta ett mandat 2014. Tidigare har uppstickare som Piratpartiet och Junilistan kommit in, även om de blivit kortlivade.

Dessutom brukar valdeltagandet vara lägre i valet till EU-parlamentet. 2014 deltog 51 procent av de svenska väljarna, jämfört med nästan 86 procent i riksdagsvalet samma år. Det är också vanligare med personkryss i EU-valet än i riksdagsvalen.

Vad händer efter valet?

Under juni kommer de nyvalda ledamöterna att dela in sig i olika partigrupper. Det krävs minst 25 ledamöter från minst en fjärdedel av EU-länderna för att bilda en sådan grupp.

Den 2 juli håller det nyvalda EU-parlamentet sitt första möte och en av de första uppgifterna blir att välja talman och medlemmar i de olika utskotten.

Under juli ska ny ordförande i EU-kommissionen väljas. Under hösten ska sedan parlamentet granska och rösta om de förslag till EU-kommissionärer som medlemsländerna lägger fram. Den nya kommissionen beräknas tillträda den 1 november.