Få sökande får skydd av kontaktförbud

Bara en av fyra som ansöker om kontaktförbud får skydd. Kvinnojourerna befarar att de våldsamma männens integritet prioriteras framför kvinnors säkerhet.

Om någon hotas av en annan person kan åklagare besluta om kontaktförbud, som innebär att personen inte får söka kontakt med den som ska skyddas. Den som bryter mot kontaktförbudet begår brott, och kan straffas med upp till två års fängelse.

Var fjärde beslutas

Men det visar sig att relativt få ansökningar om kontaktförbud resulterar i ett beslut om skydd. Förra året gjordes drygt 11 300 ansökningar till åklagare runtom i landet, men bara drygt en fjärdedel av dem beviljades.

Jenny Westerstrand, ordförande i Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer, Roks, konstaterar att detta är ett misslyckande för samhället.

– Den här lagstiftningen skulle kunna spela en viktig roll. Vi vet att våldet är mycket mer utbrett än vad samhället vill se, också bland så kallat vanliga män. Men samhället orkar inte koppla ihop våldet med vanliga män. Det gör att detta blir ett slag i luften, säger hon.

Avvägning mellan olika intressen

Mehrdad Sanai, kammaråklagare vid utvecklingscentrum i Göteborg och expert på kontaktförbud, förklarar att besluten innebär en avvägning mellan olika risk- och proportionalitetsbedömningar. Kontaktförbud innebär en stor inskränkning i en människas liv, och får bara meddelas om risken för brott uppväger den inskränkningen.

Att så få fall leder till beslut om kontaktförbud av alla som ansöker beror på att förutsättningarna helt enkelt inte är uppfyllda, konstaterar han.

– Kontaktförbud ger dock inte något fysiskt skydd för den som är hotad. Men det sänder en signal från samhället, säger Mehrdad Sanai.

Fast det är här problemet med kontaktförbud ligger, tycker Jenny Westerstrand. Ett bra verktyg, men på tok för lite använt. Hon tycker inte att det är fel på själva reglerna. Som det är nu verkar de våldsamma männens integritet vara viktigare än de hotade kvinnornas intressen, anser Jenny Westerstrand.

– Det blir nästan som ett hån, säger hon.

Samhället tvekar

Ju tydligare utpekande av en våldsam man som samhället har möjlighet att göra, desto större blir tvekan, tycker hon.

– Men här får man bestämma sig, Om man tycker att det är viktigt för samhället att ingripa så måste man våga använda reglerna, säger Jenny Westerstrand.

Möjligheterna till skärpta kontaktförbud har utökats i olika steg, senast i fjol, berättar Mehrdad Sanai. Nu går det att sätta fotboja på den som ska hållas borta från någon, som övervakar förbudet med olika geografiska gränser – det kraftigaste förbudet innebär att någon kan förbjudas att vistats i en hel stadsdel. Om förbudet överträds går ett larm till polisen.

– Överträdelse kan ge böter eller fängelse upp till två år. Straffskalan ger möjlighet att häkta den som bryter mot förbudet, säger han.

Men det visar sig att de nya kontaktförbuden med elektronisk övervakning bara använts i ett mycket litet antal fall. Också det ett stort misslyckande, tycker Jenny Westerstrand.

Mehrdad Sanai berättar att Åklagarmyndigheten strax ska påbörja en tematisk tillsyn av hur åklagarna hanterar kontaktförbuden. Senast det gjordes var 2012, och sedan dess har reglerna ändrats i steg. Men granskningen ska inte innebära någon prövning om själva besluten i de enskilda fallen varit riktiga.

– Vi ska titta på metoderna för tillämpningen, säger Mehrdad Sanai.