Stor utmaning locka unga till försvaret

Peter Wallberg/TT

Publicerad 2020-01-19

Stora utmaningar väntar när Försvarsmakten står inför sin största expansion på årtionden.

En är att locka fler unga till att vilja bli soldater.

– Vi måste bli ännu bättre på att attrahera och rekrytera, säger ÖB Micael Bydén i en TT-intervju.

Bydén ser framförallt behov av mer information till unga tjejer om vad Försvarsmakten gör och står för.

– Någon form av totalförsvarsupplysning eller information på skolorna skulle hjälpa oss väldigt mycket, säger ÖB.

Försvarsmakten har haft flera informations- och reklamkampanjer. Till exempel "Kom som du är"-kampanjen riktad till flickor och kvinnor i åldern 15–25 år.

Men ÖB tror att många inte vet hur väl mottagna värnpliktiga blir i dag och vilken kvalitet utbildningen håller.

Fler värnpliktiga

Försvarsmakten ska i år utbilda 5 700 värnpliktiga. Antalet ska växa till 8 000 runt år 2025.

– De 8 000 kommer att vara en bra mängd unga kvinnor och män som vi kan rekrytera ur, säger Bydén.

Försvarsmakten behöver utbilda 600 officerare och specialistofficerare årligen. Det är visserligen bara något mer än i dag, men samtidigt måste många officerare som går i pension ersättas.

Försvarsmakten har också målet att öka antalet kontinuerligt anställda soldater och sjömän från 5 710 till 6 850.

Inga topplöner

Men för den som tar anställning efter värnpliktsutbildningen väntar inga topplöner. En ny soldat får 20 000 kronor som ingångslön, medan en officerare efter tre års utbildning får 26 000 kronor.

– Men vi vet att lönen inte är allt, säger Bydén.

– Vi har i grunden något att erbjuda den generation vi nu tar in i värnplikt.

Han tror att för de som är födda runt millennieskiftet så är det viktigt att kunna känna att man kan stå för arbetsplatsens värdegrund och att få göra skillnad i "något som är större än jag själv".

Fler utmaningar

Försvarsmaktens stora expansion de kommande åren innebär även andra utmaningar.

Man måste se till att det finns infrastruktur för att utbilda soldater, som övningsfält, skjutbanor och kaserner för värnpliktiga.

När det ska övas mer och skjutas mer så kan nya miljötillstånd krävas. Byggnader och annan infrastruktur ska också byggas. Bygglovs- och detaljplaneprocesser tar tid.

Bland annat därför väljer Försvarsmakten att utvidga sin verksamhet på orter där man redan finns, till exempel med ett amfibieregemente i Göteborg, ett jägarregemente i Arvidsjaur och en flygflottilj i Uppsala.

Räcker pengar

Men det handlar också om att få pengarna att räcka. Enligt Försvarsmakten saknas det flera tiotals miljarder kronor för att genomföra allt det som politikerna i försvarsberedningen föreslagit för perioden 2021–2025.

Försvarsmakten har i sitt råd till regeringen senarelagt eller reducerat flera av satsningarna i försvarsberedningens föreslagna upprustning. Till exempel kan en tredje armébrigad, Skånebrigaden, inte vara fullt genomförd förrän efter 2030.

– Förbanden som ska ingå i den här brigaden, är förband som i dag inte existerar och som vi får bygga från början. Det tar tid att bygga militär förmåga, säger Bydén.

ÖB avvisar påståenden om att Försvarsmakten sätter flygvapnet och marinen framför armén.

"Ingen förfördelas"

– Att det skulle vara någon förfördelning av någon försvarsgren, det ställer jag inte upp på, säger Bydén.

ÖB uppger att alla vapengrenar har fått sänkta ambitioner i Försvarsmaktens råd jämfört med försvarsberedningens. Han understryker att förslaget är en helhet där det råder operativ balans mellan vapengrenarna.

– Vill man ha det på något annat sätt så kan man tillföra mer ekonomi eller så kan man ta bort något annat, men då är rådet inte i balans, säger Bydén.

Försvarsmakten räknar med att krigsorganisationen kan växa med 15 000 befattningar till 70 000 år 2025. Försvarsberedningens ambition är 90 000.

Minskar gapet

ÖB bedömer att Försvarsmaktens förslag på upprustning trots allt innebär "betydande steg" mot ett starkare försvar. Men den viktigaste frågan är om den militära förmågan växer i samma takt som hos potentiella motståndare.

– När vi tittar på utvecklingen i omvärlden, då ser vi att vi inte har hållit samma takt, säger ÖB.

– Man måste ta med sig vad som händer i Ryssland de kommande fem åren. Vi vet ju vilken takt man hållit hittills och man vet att man får effekt av de här satsningarna.

TT: Kommer gapet att minska nu?

– Just nu är frågan för svår för mig att svara på. Eller rättare sagt: Jag har inte den bedömningen, säger Bydén.