Kommendören: Farkosten kan vara från Ryssland

Uppdaterad 2017-09-26 | Publicerad 2017-09-25

Den dykarfarkost som kan ha varit i Gävle hamn i somras kan komma från Ryssland.

Spåren pekar mot en möjlig variant av den relativt nyutvecklade ryska Triton NN.

– Vi är säkra på att det varit en främmande farkost i Gävle hamn, säger Nils-Ove Jansson, pensionerad kommendör och medförfattare till en expertanalys om händelsen.

De tidigare marinbefälen Nils-Ove Jansson och Nils Engström slår i en privat rapport fast att den misstänkta undervattensverksamheten, som upptäcktes i Gävle hamn den 29 juni, av allt att döma orsakades av en främmande farkost.

Det oidentifierade föremålet var vid den första mätningen med ekolod tretton meter långt, tre meter högt och båtliknande till formen. När en ytterligare kontroll gjordes ett par timmar senare hade föremålet försvunnit – men lämnat flera centimeter djupa bottenavtryck efter sig.

Rapportförfattarna utesluter naturliga orsaker som tekniska fel, fisk, val, olika föremål samt båtskrov. Analysen skickades på måndagen till Gävle hamn och Försvarsmakten.

– Vi är säkra på att det varit en främmande farkost i Gävle hamn. Vi har kunnat eliminera alla felkällor. Det finns ingen annan förklaring, säger Nils-Ove Jansson, pensionerad kommendör och tidigare verksam som ställföreträdande chef för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST).

”Ingen annan förklaring”

Enligt Försvarsmakten fanns det ingen svensk verksamhet i området vid tillfället.

Det mesta tyder på att det var en så kallad dykarfarkost, en mindre undervattensfarkost med begränsad dykförmåga.

– Ekolodet är väldigt noggrant och man kan se olika utformningar, exempelvis den karaktäristiska sittbrunnen på en dykarfarkost, säger Nils-Ove Jansson.

Han och Nils Engström har jämfört informationen med den ryska dykarfarkosten Triton NN.

– Det finns många likheter, men framför allt skiljer sig längden, så med det material som finns går det inte att identifiera någon farkost.

Används av spetsnaz

Triton NN har i några år synts på bilder. En version blev klar under 2000-talet och den tros användas av de ryska specialstyrkorna, spetsnaz, för att dolt transportera attackdykare och utrustning.

Jämfört med formerna som syntes i Gävle hamn är prototypen av Triton NN kortare, tio meter mot tretton meter.

– Om vi tar Triton-fallet så har det hittills figurerat bilder på en provplattform. Det är möjligt att den serietillverkats senare och man har ändrat uppgifterna, men det vet vi inte, säger Nils-Ove Jansson.

Om det var ryssar eller inte som besökte svenskt vatten får vi kanske aldrig veta.

Men Nils-Ove Jansson, vars sista befattning var som chef för Västkustens marinkommando, har gedigen erfarenhet och kunskap i ämnet. Han har skrivit boken ”Omöjlig ubåt” som handlar om Sovjetunionens ubåtskränkningar och den svenska ubåtsjakten på 1980-talet.

– Med det agerande Ryssland har haft under senare år kan man fråga sig: vem skulle annars ha gjort det? Men för att peka ut en annan nation måste vi ha hundraprocentiga bevis.

Nämns av rysk toppmilitär

Nils-Ove Jansson påpekar att Gävle hamn oväntat nämndes under en konferens i Moskva i april. Valerij Gerasimov, Rysslands generalstabschef och biträdande försvarsminister, höll en presentation om hotet från Nato.

– Han visade en karta, där det exempelvis fanns amerikanskt marinkårsmateriell som är lagrat i tunnlar i Trøndelag i Norge. Ett sätt att flytta den utrustningen är att ta den landvägen via järnväg via Östersund, Sundsvall och Gävle – och lasta ut den där.

Enligt Nils-Ove Jansson transporteras svensk utrustning på liknande sätt i samband med militärövningen Aurora 17. Då från Boden via Gävle hamn till Gotland.

– Det finns alltså en operativ koppling, men den får andra bedöma.

Följ ämnen i artikeln